Malm och stålindustrins krav på fördubbling av dagens elkraft, för att bygga om deras produktion till fossilfritt, bör prövas omsorgsfullt.
Vad är effekterna för samhället i form av utbyggnad av infrastruktur? Vem tar den finansiella risken? Vad blir priset på elkraft. Är det dagens elkraftskunder, som genom priset på el kommer att betala för investeringarna i malm- och stålindustrin eller är det EU:s vätgasgarantier? Och därmed skattebetalarna.
Förra regeringens brådska med att öka vindkraften till cirka 5000 verk fram till 2022 och mycket fler därefter utan att varken ha granskat vindkraftens hållbarhet, industrins behov eller möjliga alternativ, är obegriplig.
Förslagen att ersätta eller komplettera vindkraften med biokraft är orealistisk då ytterligare uttag av biomassa från skogen skulle både minska den biologiska mångfalden och försämra bördigheten. Alternativet att öka elkraften i form av biomassa från skogen finns inte utrymme för.
För skogsbruket är det främst två frågor som är viktiga.
Reduktionsplikt, se min artikel på SKOGENdebatt 22 maj 2023, Svaret på kraftbristen finns inte i skogen. Frågan om hur mycket biomassa som över huvudtaget kan tas ur skogen är olöst. Ingenting tyder på att uttaget av biomassa kan öka utan tvärtom borde minska.
Markanvändning. Från de nya rönen om svamparnas mykorrhizas avgörande betydelse för ekosystemet vet vi att dagens trakthyggesbruk i de flesta marker inte är hållbart. Att lägga om skogens brukningsmetoder till mer hållbara är prioriterat. Resurshushållning är prioritet ett för framtiden som finansminister Elisabeth Svantesson förklarat vid tillsättandet av en produktivitetskommission. Att minska arealen skogsmark för att få utrymme för ohållbar och olönsam vindkraft inklusive transportvägar är oklokt.
Att lägga om energipolitiken från vindkraft till andra kraftslag som är hållbara och billigare är angeläget. Bedömningen att vindkraft är ohållbar baserar sig främst på att den är en tickande miljö- och hälsobomb. Största faran med vindkraften är spridningen av nano- och mikropartiklar, som innehåller cirkaa 35 procent bisfenol A och som liknar några fisk och fågelarters föda. Rotorbladen återvinns inte utan grävs ner. Bisfenolen är ett EU klassat gift som påverkar fertiliteten.
Vindkraften är även ohållbar eftersom den är vindberoende, intermittent och inte kan styras att producera mot behov. Vatten- och kärnkraft som den jämförs med är både reglerbar och kontinuerlig. Vindkraften producerar bara i genomsnitt cirka 30 procent av installerad effekt. Kräver tillskott av styrbar reglerkraft, som alltid måste finnas redo. De politiker och företrädare för Vattenfall, LKAB, H2GS som påstår att Sverige har överskott på el är offer för en synvilla då det är underskott när vinden inte blåser. Man måste kunna hålla isär energi och effekt. Reglerkraft vid dålig vind är dyr. Överskottseffekt vid bra vind får man lite betalt för. Till och med negativt ibland vilket är en akilleshäl. Vindkraft är totalt sätt inte billigt. Man måste lyfta blicken från kraftverksnivå till systemnivå. Då är vindkraften dyr.
Mot vindkraften talar även att hela vindkraftsbranschen är olönsam. Såväl tillverkarna av vindkraftsutrustningen som ägarna och operatörerna av vindkraftsaggregaten, både på land och till havs, är olönsamma. Att bygga den framtida kraftförsörjningen på en kraftkälla där miljöpåverkan är så negativ, där tillverkarna av utrustningen för närvarande går med förlust, många av ägarna och operatörerna lägger ner och inte har råd att städa efter sig kan inte vara rationellt.
Att vindkraften är ohållbar blir ett problem för de företag som använder den. Kundnyttan? Precis som många företag och branscher planerar för att kunna göra reklam för sina produkter med ordet ”fossilfritt” kommer de vilja använda ordet ”hållbar”. Om svenska företag kan göra reklam för sig som hållbara även avseende den kraft de använder då får de en konkurrensfördel framför andra länder. Tänk Kina, Ryssland, Indien.
Att vindkraften är utlandsägd till 95 prcoent, (mest av Kina = säkerhetsrisk) och finansierad av bidrag och skattekonstruktioner tynger bedömningen.
Vad säger Hassler? Det skall bli intressant att ta del av vad regeringens utredare professor John Hassler rapporterar och rekommenderar i oktober.
Bråttomlista till regeringen:
- Sluta helt att tänka biogas från skogen. Minimum reduktionsplikt tack. Biomassan gör så mycket bättre nytta i skogen. Både ekonomiskt, miljömässigt och sysselselsättning i glesbygden.
- Skrota, pausa vindkraftssatsningen med dess tekniska -, erosions – och hälsoproblem. Folkligt motstånd och dålig ekonomi. Koncentrera resurserna på fossilfri kontinuerlig, reglerbar kraft som vatten och kärnkraft.
- Säkra det svenska kraftnätet mot främmande staters inflytande.
- Upprätta ”tills vidare” direktiv för hur dagens vindkraft skall förvaltas för att minimera nu kända skadeverkningar.
- Ersättningsfrågan! Säkerställ exploatörernas avsättning för avvecklingskostnader. Analogt med kärnkraftens fondering för avfallet.
WILHELM DYRSSEN, skogsägare och civilekonom