Svampsjukdomen askskottsjuka hotar inte bara själva träden utan en mängd arter. Av de 483 som på olika sätt lever på askar bedöms 115 löpa risk att dö ut om askarna försvinner i Sverige. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
En besvärande omständighet är att alm, som skulle kunna fungera som livsmiljö för vissa av arterna, också drabbas av sjukdom, nämligen almsjukan.
Ett sätt att rädda asken är att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen. Det handlar om en liten andel, bara 1-5 procent. Forskarna arbetar med att identifiera dessa motståndskraftiga träd för att använda dem i plantodling.
”Tyvärr går det långsamt på grund av bristande resurser. Möjligen beror det låga intresset på att asken har ett relativt litet kommersiellt värde, då den bara utgör 0,1 procent av virkesförrådet i Sverige. Likväl är det ett betydelsefullt träd, både kulturellt och för dess egenskaper. Asken är i högsta grad ekologiskt viktig eftersom många andra arter är beroende av trädet. Om asken försvinner förlorar vi också mycket av den biodiversitet som är kopplad till trädet, säger Michelle Cleary, vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp, i ett pressmeddelande.
I en kartläggning, som bygger på data från Artdatabanken vid SLU, visar forskarna att hela 483 arter är kopplade till askträden, däribland 211 olika skalbaggar och 30 fjärilar, liksom 87 lavar, 71 mossor och 65 svampar. Av alla dessa är 11 procent helt beroende av asken för sin överlevnad och ytterligare 23 procent föredrar asken framför andra trädslag. Forskarna talar om en dominoeffekt. Faller asken faller alltså många andra delar i ekosystemet.
Asken har också spelat en viktig roll i den fornnordiska mytologin där den kallas för livets träd.