Första chockbeskedet som levererades var att uttag av grot minskar tillväxten med 5 till 15 procent i upp till 15 år. Orsaken är minskat kväve och markförsurning. Att försöka kompensera det med kvävefri aska är fåfängt.
Ett grundproblem är dessutom att hålla reda på de olika typerna av aska från värmeverken. Vissa fraktioner kan vara direkt farliga medan andra åtminstone är mindre lämpliga. Ulf Sikström rekommenderar trots allt, om det blir aktuellt, tre ton per hektar av självhärdad krossaska från biobränslen.
–Att sprida aska på mager fastmark kan leda till minskad tillväxt. På medelproduktiv mark ser vi inga förändringar och på bördig mark kan tillväxten öka. Askåterföring innebär ingen ökning av kvävet. Av baskatjonerna är det kalcium som ökar mest. Askan kan ge ökad koldioxidavgång och bottenvegetationen i skogen kan skadas.
Han påpekar dessutom att de långsiktiga effekterna av askåterföring är dåligt kända. Försök tyder på att eventuella positiva effekter har reducerats till 10 procent efter 10 år. Det innebär att flera års tillväxt går förlorad beräknad på trädens omloppstid.
–Mycket tyder på att askåterföring bara har en miljökosmetisk effekt.
År 2010 anmäldes grotuttag på 155 000 hektar till Skogsstyrelsen. Aska sprids på 12 000 hektar, sade Ulf Sikström på Ukonf12 i Västerås.
SKOGEN 2/12