Snytbaggar vill inte gnaga på skogsplantor som tagit upp ämnen från aska, visar forskning.
Det är när plantorna tar upp kisel ur askan som det får en avskräckande effekt på snytbaggar, enligt ett pressmeddelande från Skogssällskapet. En stor del av kiseln, cirka 60 procent, hamnar i barken och det är den som snytbaggen normalt sett tycker om att gnaga av. Om den inte innehåller kisel, vill säga.
Annons
– Det blir inte så trevligt för snytbaggarna att äta från den barken, det gnisslar mellan tänderna. Dessutom bidrar kiseln till en minskning av substanser som attraherar insekterna och en ökning av substanser som de inte tycker om, så kallade repellenter, säger Maria Greger.
Hon är forskare vid Stockholms universitet och har lett ett projekt som studerat askåterföringens effekter.
Studien har undersökt hur stor mängd aska som behövs för att ge en kiselhalt som avskräcker snytbaggarna. Det räcker med 0,5–1 ton aska per hektar. Det kan jämföras med det generella måttet för askåterföring inom skogsbruket som idag är tre ton aska per hektar.
Studien visade att både tall och gran i hög grad kunde tillgodogöra sig kisel ur askorna.
Ett ökat kiselupptag i växterna ger även andra positiva effekter på skogen.
– Vi har sett en ökad fiberproduktion, en bättre biomassaproduktion och att tjockleken på cellväggarna ökat till det dubbla, säger Maria Greger.
Från Skogssällskapets sida tycker man att resultaten är spännande.
– Det ger goda skäl att utveckla användningen av askåterföring inom skogsbruket, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef.
Projektet, som avslutades sommaren 2022, har bedrivits vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet och finansierats av Skogssällskapet, Energiforsk och Stiftelsen Stina Werners fond.
Om kisel: ett vanligt ämne i marken som främst kommer från växter som dött eller tappat blad. Det är mycket är hårt bundet i jordpartiklarna. Andelen kisel har minskat, avverkning av träd och att skogsrester används som biobränsle är tänkbara orsaker. Askåterföring innebär att aska sprids i skogen och återför näringsämnen som till exempel kalcium, kalium, fosfor och kisel
Källa: Skogssällskapet.
