Arvsmassa hos granbarkborre kartlagd

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Skog som dödats av granbarkborren. Fotograf: Peter Surovy.
Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Det är ett viktigt steg mot effektiv bekämpning av skadegöraren.
Kartläggningen av granbarkborrens genom gör det lättare att förstå hur och varför den blivit en så framgångsrik skadegörare. Kunskapen kan leda till metoder att bekämpa insekten, enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet. 

 

Annons
Annons

Analysen av arvsmassan visar att granbarkborren har ovanligt många gener som hjälper till att bryta ned växters cellväggar. Däremot har den förhållandevis få gener för att göra sig av med kroppsfrämmande ämnen. Detta förvånar forskarna eftersom kåda i träden är giftig för granbarkborren.
Kartläggningen kan bädda för bekämpning med RNA interferens  – en molekylärbiologisk metod som med hög precision slår ut specifika gener. Det kan exempelvis göras genom att påverka granbarkborrens föda så att den stänger av vissa gener hos just den här arten.
Intresset för att hindra granbarkborrens framfart är stort. I Europa och Asien förstör den 100 miljoner kubikmeter granskog per år.
Nu väcks hopp om att RNAi-metoden på sikt kan användas för praktisk bekämpning ute i skogen. 
– Man kan exempelvis slå ut gener som har en direkt påverkan på överlevnaden eller inrikta sig på de gener som är viktiga för barkborrarnas reproduktion eller förmåga att uppfatta de feromoner som de använder vid parning och för att angripa granskog, säger Martin N Andersson, docent vid Lunds universitet.
Den genom-baserade metoden är artspecifik vilket innebär att den inte har några oönskade, skadliga bieffekter på andra organismer. 
– I Nordamerika finns många andra betydelsefulla arter av samma barkborresläkte och där kommer granbarkborrens genom att bli ett slags grundkarta som hjälper amerikanerna att studera sina arter, säger Fredrik Schlyter, professor vid SLU.
Utöver Lunds universitet och SLU har forskare vid Tjeckiska Lantbruksuniversitetet, Norsk Institutt for Bioøkonomi, Max Planck Institutet för kemisk ekologi i Tyskland samt SciLife i Uppsala deltagit i studien.  
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • ”Sådd ger mer kvalitetstimmer"

    Det är konstigt att sådd och självsådd står för så liten del av föryngringen, tycker Per Jonasson, skogsägare och skogspoddare, när han intervjuas i Sista ordet.
  • Annons
  • Märks jämställdhetsarbetet på din arbetsplats?

    Arbetsgivare är skyldiga att jobba förebyggande för att motverka diskriminering. Görs det på din skogliga arbetsplats? Är alla med på att man ska uppträda på ett inkluderande sätt? Eller finns det brister? Kanske är man inte riktigt med i gänget om man bryter mot normen? Svara på månadens fråga!
  • Hundratals miljoner till fjällnära ärenden

    Under förra året betalade Skogsstyrelsen ersättning till 110 markägare som nekades avverkning i fjällnära skog.
  • Annons
  • Vi vill fylla på din verktygslåda!

    Kategorier: ledare, Johan Larsson
    Till alla som läser SKOGEN kan jag lova ett späckat år med fantastiska, spännande och nyttiga teman, skriver chefredaktör Johan Larsson i årets första ledare.
  • Här gick skogspriserna mot trenden

    Skogsfastigheter i norr fortsatte att locka köpare och hade en stark prisutveckling i fjol. I Mellansverige, däremot, sjönk priserna och gick således mot trenden i övriga landsdelar, enligt en rapport från Ludvig & Co.
  • Annons