Ett av de största problemen med nuvarande lagstiftning är att EU:s livsmiljödirektivs strikta skydd för individer även gäller svenska fåglar, anser Mellanskog.
Ordförande Karin Perers är mycket besviken på att artskyddsutredningen missar frågan
– I praktiken har utredningen inte löst ett dyft när det kommer till fåglarna. Om något så tar vi nog faktiskt ett kliv bakåt, det är eländigt och rimmar inte alls med utredningens direktiv, säger hon i ett pressmeddelande.
I likhet med övriga skogsägarföreningar vill Mellanskog se en ”svensk lagstiftning som inte är striktare en än vad som krävs enligt EU-rätten”. Dessutom bör ersättningsnivån vid artskyddsärenden vara densamma som vid intrångsersättning för naturreservat och biotopsskydd.
Skogsägare ska inte behöva driva domstrolsprocess gentemot staten för att få ersättning, fortsätter Mellanskog.
Enligt dem är utredningens förslag ”en tumetott” av den ersättning som markägaren enligt grundlagen har rätt till när pågående markanvändning avsevärt försvåras.
I remissvaret riktas även kritik mot att utredningen gjorts så väldigt omfattande och svårgenomtränglig. Det gör den svår både att granska och att ifrågasätta. Det är ett demokratiskt problem, hävdar skogsägarföreningen.