Skogsstyrelsen har i flera sammanhang bett att politiken ska ge besked kring regelverket för artskyddet. Idag, menar de, avgörs ärendena istället i domstol.
Generaldirektör Herman Sundqvist beskriver hur myndigheten bågnar under arbetsbelastningen för att på ett rättsenligt sätt bedöma avverkningsanmälningar.
– Nuvarande situation är mycket problematisk och svårhanterlig. Vi har tidigare påtalat behovet av resurser och politiska klargöranden och i väntan på det behöver vi tydliggöra hur rådande situation ser ut, vilka konsekvenser det får och vad vi planerar att göra för att hantera situationen om regelverket och medelstilldelningen fortsätter vara som i dag, säger Herman Sundqvist i ett pressmeddelande.
Situationen gör att andra delar, som tillsyn, rådgivining, arbete mot skogsskador och för naturvård, blir lidande, hävdar han.
Fram till och med oktober i år hade Skogsstyrelsen fått in 52 269 avverkningsanmälningar för 2023. I en fjärdedel av ärendena har det krävs en bedömning av fridlysta arter. Men enligt myndigheten skulle andelen egentligen vara väsentligt större om anmälningarna följdes upp enligt rättsutvecklingen.
En konsekvens av domstolsutslagen är nämligen att Skogsstyrelsen är skyldig att göra en bedömning av åtgärdens påverkan på skyddade arter utifrån miljöbalken för samtliga avverkningsanmälningar som skickas in. Det tär på resurserna, enligt skrivelsen.
Hittills i år har 79 ärenden skickats över till domstol efter att ärendena överklagats. Och trenden är ökande. Allt detta tar tid för handläggarna och Skogsstyrelsen anser att de behöver en ökning av förvaltningsanslaget på 20 procent.