Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Inför expansionen av Aitikgruvan utanför Gällivare avverkades 380 hektar skog, varav 170 hektar gammelskog. I samband med det flyttade man 640 trädstammar med drygt
220 arter av mossor, lavar och insekter från gammelskogen till ett avsatt område i en annan skog med lägre naturvärden i ett försök att migrera naturvärden. Det är världens största projekt inom ekologisk kompensation som har utförts i skog.
SKOGEN skrev om projektet 2021 och nu är det dags för uppföljning. SLU har övervakat de flyttade arternas överlevnad för att utvärdera om det här sättet att flytta död ved med inneboende organismer faktiskt kan kompensera för förlorad biologisk mångfald.
– Många arter överlever och ökar, särskilt insekter och mossor. Lavarna har en stabil utveckling eller minskar på vissa typer av träd, säger Olov Tranberg på SLU.
Vissa arter trivs bättre än andra i de nya miljöerna, berättar han.
– Det krävs ytterligare studier för att förstå varför.
En missräkning var att stående döda träd lades på marken vid flytten, vilket har varit negativt för lavar som behöver den typen av miljöer. Det behövs en lösning för att behålla stammar i upprätt läge.
Även själva konceptet utvärderas. Forskarna ser att de nya miljöer som har skapats inte helt liknar dem som gått förlorade i exploateringen, men att den döda veden fortsätter ha naturvårdsnytta i kompensationsområdet. Vedflytten har förhindrat att arter dör i exploateringen.
Något som förvånade forskarna var att man kan öka olika typer av död ved – som grova döda träd eller väldigt nerbrutna träd – med ganska små insatser. Med traditionell restaurering tar det decennier. Vedtyper som stående döda träd kommer dock att förbli en bristvara.
– Det förvånande oss även att mossorna svarade så snabbt på flytten att de nu koloniserat alla typer av döda träd. Man kan alltså öka antalet arter i ett område genom att flytta dit död ved, säger Olov Tranberg.
Tilltron till ekologisk kompensation är stor, men det saknas utvärderingar av hur den fungerar. Det är svårt att hitta jämförande studier, Aitik verkar vara det enda fallet som har utvärderats enligt Olov Tranberg som efterlyser ett ramverk.
– Man måste tydligt förmedla varför man gör denna kontroversiella åtgärd. Det är inte ett incitament att avverka gammelskog, utan handlar om kompensation vid storskaliga exploateringar, säger han.
Han tillägger att forskningen måste fortsätta att följa arterna för att se om de minskar, ökar eller stannar kvar på samma nivå över tid.
– Trots att det här försöket har pågått fyra år är det kort tid för arter som lavar.