Är granen dödsdömd?

IDAG Hoten och utmaningarna för granen väcker frågor om trädets roll i framtidens skogar. FRAS samlade ett gäng svenska experter som försökte besvara några av frågorna.

Är granen dödsdömd?
Vad tror experterna om granens framtid i Sverige? Är granen dödsdömd? Foto: Bengt Ek

Hoten och utmaningarna för granen väcker frågor om trädets roll i framtidens skogar. FRAS samlade ett gäng svenska experter som försökte besvara några av frågorna.

Rotröta, insektsangrepp, ett klimat i förändring och ett ökat fokus på blandskog och biologisk mångfald. Det är några av utmaningarna som satt press på ett av landets viktigaste träd.

Läs även:
Forskningsmedel till variationsrikt skogsbruk

Lång tid med gran

Forskningsprojektet Framtidens skogsbruk i södra Sverige (FRAS) bjöd tisdagen den sjätte oktober in till en exkursion på Farstorps Gård utanför Vetlanda.

Rubriken för sammankomsten, som lockade över 80 deltagare, var ”Är granen dödsdömd – eller bara missförstådd?”

Först ut i talarlistan var Matts Lindbladh från SLU, som berättade om granens historia.

Länge trodde vi att granen invandrade österifrån efter istiden, men han lyfte fram hur naturgeografen Leif Kullman bevisat att gran förekom i Sverige även under den senaste istiden.

Med andra ord kan vi konstatera att granen har klarat svåra utmaningar och klimatförändringar förut. Men förutsättningarna för granen förändras och det påverkar framtidens skogsbruk och marknad.

Stark marknad för gran

”Jag har fått med i modermjölken att tall är det finaste vi har, men kanske är det inte så längre.”

Så inleder konsulten Johan Freij sin presentation om gran och ekonomi. Han jämförde granen med tallen och pekade på att granen sammantaget har flertalet styrkor på sin sida.

Fakta

Gran vs fura 2026

Gran

  • Lättare – densitet $400 - 440\text{ kg/m}^3$
  • Tryckhållfasthet ca $50\text{ MPa}$
  • Starkare i relation till vikten
  • Elastisk och seg – böjhållfast (lämpar sig för långa, bärande bjälkar)
  • Vanligtvis rak – mer enhetlig
  • Fuktupptagningsförmåga – långsam
  • Stängd cellstruktur
  • Blånar inte men...

Fura

  • Tyngre – densitet $430 - 470\text{ kg/m}^3$
  • Hårdare och tätare i strukturen (sommarvedsringar)
  • Tryckhållfasthet ca $50\text{ MPa}$ (marginellt högre värden p.g.a. högre densitet)
  • Elastisk men styvare och...
  • Vanligt med ... grenvarv
  • Kan ha kvistfria sidobrädor i rotstocken
  • Fuktupptagningsförmåga – ...
  • Öppna celler – går att tryckimpregnera
  • Kärnan naturligt rötbeständig

Särskilt om man tittar på marknaden. Tillgång och efterfrågan.

Tillgången på granvirke är, globalt, på tillbakagång. Men granen, grantimmer och granmassa har egenskaper som efterfrågas. Och Johan Freij visar att virkespriset på gran har gått om tallpriset i Sverige.

Tall vs gran.

Industrins syn på granen

Näst på tur var Karin Dernegård, platschef på Södra Cell Mönsterås. Inte heller industrin fäller granen med hårda ord. Tvärtom inleder Karin med att säga att ”vi måste ha en premiumprodukt”.

Hon menar att konkurrensen från snabbväxande lövträd och industrimassa från eukalyptus innebär att gran (och tall) får en fortsatt avgörande roll för industrin. Här ligger Södra i framkant globalt gällande satsningar på bland annat lignin och tannin. Där är granen en viktig resurs.

Karin Dernegård
Karin Dernegård berättar om Södras syn på granen.

Karin lyfter några faktorer som måste till om vi ska klara morgondagens konkurrens. Trygg tillgång på råvara, variation i råvaran och robusta skogar som klarar framtidens utmaningar.

Avslutningsvis pekar Karin Dernegård på gran och tall som svenska skogens stora fördel. Men hon menar att granen inte får tas för given.

Professorn om granens framtid

Sist men inte minst kliver Emma Holmström, professor i skogskötsel vid SLU, fram för att prata om framtiden för gran. Även hon inleder sitt anförande med att stämma in i kören:

”Det är absolut inte slut för granen, det är fortfarande ett av våra viktigaste trädslag.”

Sammantaget presenterar Emma Holmström en rad studier om hur gran påverkas av klimatförändringar. Bland annat har man gjort många studier efter stormen Gudrun och det varma torråret 2018.

Med hjälp av insikter från studierna testar forskare också möjliga lösningar som ska öka motståndskraften i skogarna. Det går att läsa mer om deras forskning på hemsidan för institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.

Emma Holmström
Emma Holmström pratar om tillväxtparken Asa.

Men hon återkommer också till frågan om granens dödsdom:

”Jag ser inte den alarmerande trenden som exkursionens titel slår an, och det här är ganska gedigna dataset.”

En spännande framtid för granen

Exkursionen i gränslandet mellan Smålands tre län landade, utan några större tvivel, i slutsatsen att granen inte är dödsdömd.

Däremot behöver vi studera hur klimatet påverkar granen, anpassa skötseln och utveckla industrin för att möta den utmanande framtiden som granen står inför.

Inte bara för att granen är avgörande för ekonomin i skogen, utan också för den biologiska mångfalden. Flera av forskarna som pratade under dagen lyfte det faktum att granen är viktig för över 1100 arter, varav nästan en tredjedel är rödlistade.

”Gå inte ifrån granen nu, men plantera den där den passar!”, sa Johan i slutet av sitt anförande.

Tidningen SKOGEN vill tacka alla nyfikna deltagare, medverkande experter, FRAS, SLU och inte minst Stiftelsen Seydlitz MP-bolagen som agerade värd för exkursionen för en riktigt lärorik dag.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida