Sten B Nilsson har skrivit en lång essä om näringen, coronakrisen, klimatkrisen samt mångfaldskrisen som SKOGEN länkar till nedan. I den konstaterar han att de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 kommer att märkas under flera år. Detta genom kraftigt minskade disponibla inkomster i hushållen och pressad ekonomi hos företagen. Följden blir mindre efterfrågan hos slutkonsumenterna på skogsindustriella produkter, även om det finns undantag. Erfarenheterna från finanskrisen 2007 – 2008 är att skogsindustriföretagen tappade 30-40 procent av sina kunder och de kom aldrig tillbaka, fortsätter Sten B Nilsson.
”Covid-19 krisen kommer att bli djupare och mer långvarig än finanskrisen. Vi ser nu också att kronan har stärkts med cirka 10 procent mot dollarn. I tidigare kriser har kronan oftast försvagats”.
Börjar svensk skogsindustris ekonomiska marginal skapad av gynnsamma växelkurser sin nedgång, undrar Sten B Nilsson.
MINSKAD EFTERFRÅGAN PÅ SKOGSRÅVARA
I sin essä går han igenom förutsättningarna för skogsindustrins olika produkter och konstaterar följande när det gäller skogsråvara:
”Hur man än vrider och vänder på detta så kan slutsatsen bara bli en. Efterfrågan på skogsråvara och dess priser kommer att gå ned avsevärt under covid-19-krisen”.
Men Sten B Nilsson ser också ljuspunkter i form av nischprodukter. Här nämner han flera exempel på lyckad produktutveckling, som fettavvisande eller transparenta papper för livsmedel och fett – och fuktskydd i kartong. Eller grafen för energilagring, pappersbatterier, elektrokemisk lagring av energi, återvinning av pappershanddukar och återvinning av textilier. En spännande produkt är också ett biobläck för 3D-printing av mänsklig vävnad, tillverkat av företaget Cellink. Biobläcket produceras av extrakt från alger och cellulosa. De ekonomiska marginalerna på biobläcket är 70-80 procent.
”Utmärkande för dessa nya produkter är att de är fibersnåla och till stor del kommer från industrins sidoströmmar”, skriver han.
BRISTANDE RISKMEDVETENHET
Men en förutsättning för att lyckas är att branschen blir mer lyhörd. Han beskriver ett slags oförmåga att ta till sig omvärlden. Det har resulterat i bristande riskmedvetenhet, en egenskap som näringen i och för sig delar med landet Sverige.
”För branschens del har det stor betydelse för hur man hanterar marknadsutveckling, klimatförändringar, kolbalanser, dagens skogsskötsel, avverkningsnivåer, biodiversitet, hållbarhet, utvecklingen av den hållbara cirkulära ekonomin, skogsnäringens relation till EU, etcetera”.
Han visar att alla dessa områden är starkt relaterade till varandra. För att kunna utveckla en hållbar skogspolitik måste man utgå ifrån helheten av alla dessa områden.
SÖNDERFRAGMENTERAD SKOGSPOLITIK
”Den nuvarande hanteringen av skogspolitiken är förkastlig då den bryter ut enskilda områden ur helheten och optimerar dessa. Det leder inte till någon hållbar skogspolitik. Man fragmenterar sönder skogspolitiken. En starkt bidragande orsak till denna utveckling är ett gissel som kan sammanfattas som intressenternas polarisering genom vilken man gräver djupare och djupare skyttegravar dag för dag”, enligt Sten B Nilsson.
Otillräcklig riskmedvetenhet är direkt kopplat till områden som dominerar i den skogspolitiska debatten i dag. Det är dags att ta omtag på skogspolitiken, anser han. Nuvarande politik går nästan 30 år tillbaka i tiden och världen har växt ifrån och lämnat förutsättningarna vid den tiden bakom sig.
”Man kan välja att ha EU:s skogspolitik som ram eller att bejaka de globala miljömålen. Man kan också låta certifieringssystemen utvecklas till starka hållbara instrument som efterfrågas på exportmarknaden. Oberoende av vilken utveckling man väljer så måste den vara förankrad i en solid etisk plattform”, konstaterar han.
Om Sten B NIlsson: Internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike.