”Apteringen, ett svart hål för skogsägaren”

Bild för Carl Henrik Palmér Written by Carl Henrik Palmér On the
Lennart Bertilsson
Det kostar några kronor per kubikmeter för att göra rätt, menar Lennart Bertilsson.
Lennart Bertilsson är obeveklig i sin ståndpunkt: Skogsägarna förlorar stort på grund av slarvig aptering, Det kan handla om en miljard kronor.Här utvecklar han sitt resonemang och tipsar vilka krav skogsägarna kan ställa.

Säg Lennart Bertilsson och  de flesta virkesköpare i  södra Sverige får något  trött i blicken. Lennart har arbetat med aptering och virkesmätning i många år. Han är övertygad om att AB Sverige varje år slarvar bort minst en miljard kronor på dålig aptering och virkeshantering. Och det säger han till alla som vill lyssna. Vid avverkningsuppdrag, då skogsägaren får betalt efter en prislista, är säljaren den stora förloraren. 

Annons
Annons

SKOGEN tillbringar en intensiv dag med Lennart Bertilsson hemma i Unnaryd i västra Småland. Han pratar fort och intensivt och bubblar av fackuttryck som övermål, sortimentsvandring, matrisfubbar, långkrökar och stambank. Det är inte lätt att hänga med. Men under samtalet växer en känsla fram: Han har en poäng. 
 
Lennart arbetade åt Södra i många år, bland annat som apterare och röjare. Mellan 1975 och 2003 utbildade han skördarförare och tjänstemän i aptering. 
– Vi följde upp de förare som gått vår kurs. Vi såg att värdet på den skog de avverkade ökade med i snitt 20 kronor per kubikmeter, berättar han. 
– Det blev framför allt bättre längdanpassning, bättre aptering med hänsyn till krökar och röta, samt lägre stubbar. Samtidigt fick sågverken in lönsammare virke. 
Lennart är övertygad om att glappet finns än i dag. 
– Säg att vi avverkar 50 miljoner kubik-meter timmerskog i Sverige varje år och förlorar 20 kronor per kubik. Det blir en miljard. 
 
– Det är framför allt maskinförarna som kan påverka aptering och virkeshantering, säger han. De flesta förare vill säkerligen göra ett bra jobb, men de har egentligen ingen morot att göra rätt – mest extra kostnader. Entreprenören får i princip betalt för avverkad volym minus vrak, och det kostar några kronor per kubikmeter att göra rätt, tror han. 
– Det handlar om att sänka aggregatet för att få ner stubbhöjden, kvista rytmiskt, så att diametermätningen hänger med, ha koll på röta och krökar samt se till att färgmärkningen fungerar, så att inte timmer slinker med i massaveden vid skotningen. 
Virkesköparen har inte heller någon stark morot -  dålig aptering och hantering ger ju inga synliga kostnader, och företagens interna kontrollsystem fokuserar på avverkningskostnader, inte på förlorade intäkter. I ett avverkningsuppdrag är det dessutom skogs-ägaren som förlorar mest, inte köparen. 
– Vi vet att det finns bra och dåliga maskinförare. Vi vet att aptering, mätning och hantering kan gå snett. Men har någon hört ett enda fall där en köpare självmant har hört av sig och sagt att det är lite konstiga skillnader mellan skördardata och mätnotor, så du får några tusen till? undrar han. 
 
– Det har aldrig hänt! Däremot har åtskilliga skogsägare som har kontaktat mig fått åtskilliga tusenlappar, när vi kunnat visa på dålig aptering och virkeshantering.
 
SKOGEN 1-2015
 
 

Skydda dig mot slarv och fel

Lennart Bertilsson tycker skogsägare ska ställa tre krav vid ett avverkningsuppdrag: 

1. Kräv att skördaren har certifierad mätning. 
2. Kräv att skördarens aptering ställs in med några millimeters övermål. Annars kommer alltför många stockar hamna i en lägre dimensionsklass och du förlorar volym. Det kan också bli ett lägre kubikmeterpris. 
3. Se till att det i kontraktet skrivs in att du ska få skördarens produktions- och prisfil, gärna i läsbar form, när avverkningen är klar. Då kan du se vilken prislista som använts – det är förvånansvärt ofta en annan än den ni skrivit kontrakt om. Du kan också se hur många stockar som skördaren producerat och vilka dimensioner. Jämför sedan med mätsedlarna. Skiljer det mycket är det något som är fel. Och när något går fel i skogen, så är det nästan alltid du som förlorar pengar! 
 
Publicerad:
Bild för Carl Henrik Palmér
Carl Henrik Palmér
  • Virkespriserna sjönk i juli

    Priserna på massaved och sågtimmer sjönk i södra och mellersta Sverige i juli, visar Virkesbörsens sammanställning. 
  • Annons
  • Bara el när Jämtkraft röjer

     I Jämtland röjs just nu ledningsgator för första gången helt och hållet med eldrift. Det innebär förstås fördelar för miljön, men kanske framför allt för personalen.
  • Virkesstudion #37 – Vad har hänt under sommaren?

    Kategorier: Virkesstudion #37
    I dagens avsnitt av Virkesstudion sammanfattar Carl Johan Moberg och Per Hedberg den händelserika sommaren.
  • Annons
  • Framtiden enligt Biometria

    På virkesmätningsorganisationen Biometria finns en avdelning för innovation och teknikutveckling som heter Biometria Labs och som nyligen har presenterat sin första trendspaning. 
  • Inget skadestånd för ek utan skönhetsvärde

    Markägare på Gotland kräver 50 000 kronor i skadestånd för att Skogsstyrelsen av misstag fällde en ek. Men tingsrätten säger nej och hävdar att trädet saknade skönhetsvärde.
  • Annons