Anpassad gallring ger artskydd

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Lavskrika. Foto: Julian Klein, SLU.
Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.

Det är en studie från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Zürich universitet som visar att med en anpassning i gallringens intensitet kan man fortsätta att bruka sin skog och samtidigt skydda lavskrikan.

Annons
Annons

Orsaken är kopplad till lavskrikans fiende nötskrikan. Den står för 90 procent av fallen då lavskrikans bo plundras. 

Nötskrikan är vanligare kring bebyggelse eftersom den har svårt att klara köld och därför söker sig till fågelmatning. Och där nötskrikan finns måste lavskrikan gömma sitt bo i undervegetation, annars kan  både ägg och ungar bli uppätna. 

Längre bort från husen har lavskrikan högre häckningsframgång i mer öppna skogspartier. Det är nämligen en miljö som ratas av nötskrikan på grund av svårigheten att finna föda.

Lavskrikan, däremot, kan häcka i temperaturer ner till 30 minusgrader.

”Det gör att hotet mot lavskrikan är större närmare hus. Därför behöver lavskrikan tätare skogar för att kunna häcka framgångsrikt nära bebyggelse, men längre bort från hus, häckar de mer framgångsrikt i öppnare skogspartier med ett varmare mikroklimat där solen hjälper till att värma äggen och ungarna”, berättar Julian Klein, doktorand på SLU i ett pressmeddelande.

Forskarna såg att lavskrikor lyckades bättre med häckningen i skogar med en tätare undervegetation om boet låg nära ett hus. Om lavskrikorna däremot häckade längre bort från ett hus gick häckningen bättre om det var mer öppet runt boet. 

Vad som var nära respektive långt bort från ett hus varierade. I Arvidsjaurs kommun gick gränsen vid 1,5 kilometer men längre söderut och närmare kusten där klimatet är varmare verkar lavskrikan behöva häcka längre bort från bebyggelse för att gynnas av öppnare skog. 

– Det handlar om att skapa bra förutsättningar i landskapet. Det är ju inte säkert att lavskrikor sedan använder just den yta man lämnar, säger Julian Klein.

Trots att alla frågor inte är besvarade så tycker forskarna att studien kan användas som underlag för skogsägare som vill gynna lavskrikan vid gallring. 

Lavskrikan häckar i skogar i norra Sverige ner till nordligaste Värmland, mellersta Dalarna och nordvästra Gästrikland. 

TIPS -så gallrar du OCH gynnar lavskrikan: Cirka 1,5 kilometer (eller längre i kustområden och längre söderut) från närmaste hus är rådet att lämna tätare undervegetation på ytor med 15–80 meters radie. Enligt tidigare forskning kan det handla om fem granar per 100 kvadratmeter. I yngre tät skog som ligger längre bort från bebyggelse kan skogsägaren gärna gallra lite tidigare och hårdare på ytor av samma storlek.  

 

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • SKOGEN nummer 3 ute nu

    Kategorier: Tidningen SKOGEN
    SKOGEN har lämnat tryckeriet men det kan bli väntan i några dagar till innan nummer 3 dimper ner i din brevlåda. Vi räknar med att den når dig i slutet av denna vecka. Anledningen är transportförseningar i coronakrisens spår. Möjligen kan liknande problem uppstå i några kommande nummer. Vi beklagar!
  • Annons
  • Regeringen jobbsatsar på skogen

    Kategorier: skogsjobb, Naturnära jobb
    Regeringen lägger 150 miljoner kronor på jobbskapande åtgärder inom skogs- och naturvård. Tanken är att lindra de ekonomiska effekterna av coronaviruset.
  • Skogsstyrelsen ser över sin hänsynsuppföljning

    Skogsstyrelsen är missnöjd med sin egen uppföljningsmetod för hur miljöhänsyn tas vid avverkningar. Under året ska en ny metod utvecklas.
  • Annons
  • Ny FSC-standard senareläggs

    Kategorier: FSC Sverige, FSC-standard
    Skogscertifieringsorganet FSC Sverige flyttar fram startdatum för sin nya skogsbruksstandard till den första september. Ytterligare förskjutningar kan bli aktuella om coronakrisen blir långvarig.
  • Domar om nyckelbiotoper överklagas

    Skogsstyrelsen överklagar de domar som anser att markägare ska kunna överklaga nyckelbiotopsregistreringar.
  • Annons