Skogsstyrelsen fick 2018 i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för en jämställd skogssektor. Det resulterade bland annat i bildandet av ett jämställdhetsråd som nyligen träffades för första gången. 22 organisationer från näringsliv, akademi, fack, skogsägarrörelsen, myndigheter med flera fanns representerade på mötet i Stockholm.
– En sak som slog mig är den mängd idéer som finns om hur arbetsmiljön kan bli bättre. De är faktiskt ovanligt många jämfört med andra branscher jag jobbat med, säger Karin Bengtsson som är jämställdhetsstrateg på Skogsstyrelsen.
Mötesdeltagarnas egna erfarenheter visar på praktiska problem och viktiga insikter, berättar hon.
– Det är lätt att tänka att man till varje pris vill bryta en mansdominerad grupp genom att rekrytera en kvinna. Mellanskog berättade att de tänkt precis så, men den rekryterade kvinnan blev inte långvarig. Lärdomen är att det gäller att jobba med kulturen först, innan man tar in en kvinna i gruppen.
Även andra vittnade om vikten av att ta itu med machokultur och jobba för ett inkluderande bemötande på arbetsplatsen.
En viktig förutsättning för att jämställdhetsarbetet ska lyckas är att det drivs av verksamhetens högsta ledning, påpekades också.
På mötet framkom att jämställdhet kan vara svår att mäta. Enligt en ny studie från SLU är det visserligen lika många kvinnor som män som är chefer på låg- och mellannivåer i skogssektorn, men inom olika områden. Kvinnor är oftare chefer inom tillsyn och natur- och miljövård, medan män dominerar inom försäljning, avverkning och inköp.
Ett annat mått på jämställdhet är ägarfördelningen av mark och här syns att det kvinnliga ägandet är på tillbakagång. Det är främst manliga skogsägare som bidrar till trenden att stora skogsägare äger mer mark, enligt Skogsstyrelsen.
Mötesdeltagarna uttryckte att de gärna ser att Skogsstyrelsen ska hålla i jämställdhetsrådet. Man vill också att myndigheten ska vara tydlig och presentera konkreta förslag.
– Här måste vi balansera och se på vår roll. Hur mycket kan vi peka ut riktningen? Vår generaldirektör Herman Sundqvist påpekade i sitt tal att för oss som statlig myndighet strävar vi efter det politiska målet att kvinnor ska ha samma makt som män. Man kan säga att rättvisa är ett mål i sig som är gott nog, Karin Bengtsson.
Hon konstaterar att det även finns andra drivkrafter bakom jämställdhetsarbete, som att sektorn behöver rekrytera bredare för att bli konkurrenskraftiga.
Skogssektorns jämställdhetsråd kommer att träffas en gång om året.
– Nästa steg är att analyserar alla de synpunkter vi fick med oss om hur arbetet med jämställdhetsrådet kan bedrivas. Det måste kännas meningsfullt, säger Karin Bengtsson.
UR SKOGEN 9/2022