Vid Föreningen Skogens Höstexkursion fick distansdeltagarna via ett filmat inslag följa med till en försöksyta för hyggesfritt skogsbruk – en 90-årig planterad tallskog med ståndortsindex T24 och dominans av blåbärsmarker. Men ett skifte är på gång. Här kommer naturligt föryngrad undervegetation av gran, lite ek och annat löv, berättade Ulf Johansson som är försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning hos SLU.
Just här är skötselmodellen måldiameterhuggning, det vill säga att träden avverkas när de når en förutbestämd måldiameter, för tall exempelvis 40 centimeter.
– Det viktiga är att måldiametern är fastställd för alltid. Man får inte ändra, även om behovet av virke ökar. Då närmar vi oss dimensionshuggningen som gav upphov till de gröna lögnerna i norr, sa Ulf Johansson.
I det här beståndet är måldiameterhuggning den enda avverkning som görs. Ingen gallring görs, således.
LUCKOR OCH TÄTARE PARTIER
Skötselmodellen ger en blandning av luckor och tätare partier. Luckorna uppstår när kluster av stora träd avverkas, men utöver dem har beståndet en evig krontäckning.
Detta gynnar trädslag som trivs i skugga, vilket i Sydsverige innebär gran och bok. Den ljuskrävande tallen missgynnas. Det här bidrar till en lägre produktion, enligt Ulf Johansson.
– Vi har inte lika mycket tillväxtdata som om trakthyggesbruk, men vi har bra tillväxtmodeller. Enligt dem kan tillväxten i den här typen av bestånd på mellanmark bli 60 till 70 procent av vad den skulle bli med trakthyggesbruk.
Att följa inväxningens blir en viktig lärdom för forskarna. Vilka trädslag som tar över samt viltbetets omfattning har stor betydelse för den biologiska mångfalden.
Försöksytorna finns på fastigheten Remningstorp som Hildur och Sven Wingquists stiftelse för skogsvetenskaplig forskning upplåter till olika forskningsprojekt som den också finansierar.
UR SKOGEN 1/2022