Analys: Skydda 20 procent – ett missförstånd?

Bild för Carl Henrik Palmér Written by Carl Henrik Palmér On the
20 procent av skogen måste skyddas för att vi ska klara den biologiska mångfalden. Det menar 200 naturvårdsforskare i ett upprop. Men forskningen talar om tio procent. Uppropet är både missvisande och en kostsam feltolkning, menar Carl Henrik Palmér.
”Vi vet i dag att många arter har ett tröskelvärde vid 20 procent. Försvinner mer än 80 procent av deras miljö så ökar risken dramatiskt för att de ska försvinna. Därför måste   vi skydda minst 20 procent av skogen”. Ungefär så sade en representant från SNF vid Föreningen Skogens Höstexkursion. Men resonemanget kanske baseras på ett missförstånd. Eller kanske till och med två? 
Vi tar det från början: Forskarsamhället är i dag någorlunda överens om att det finns ett tröskelvärde vid ungefär 20 procent för de mest känsliga arterna. Det innebär att  risken för utdöende är låg så länge minst 20 procent av en arts ursprungliga miljö finns kvar i landskapet. Orden ”ursprungliga miljö” försvinner lätt i debatten, men de är viktiga. För allt var naturligtvis inte gammelskog i det ursprungliga skogslandskapet. Även den orörda skogen var en mosaik av successioner, där storm, brand och bäver skapade en ständig dynamik. 
 
Annons
Annons

1997 genomförde de två forskarna Per Angelstam och Leif Andersson en ambitiös studie där de utgick från det historiska landskapet. Hur såg skogarna ut innan människan stökade till det? Hur mycket lövträd fanns det? Hur mycket död ved? Det är ju till det landskapet som dagens skogslevande arter en gång anpassat sig – och det är de miljöerna som inte får gå under 20 procent om vi ska klara alla arter i skogen. 
Forskarna fann sedan att en del av går-  dagens livsmiljöer finns i dagens brukade skogar, medan det är brist på andra. De två forskarnas slutsats var att mellan 9 och 16 procent av skogen nedanför den fjällnära gränsen måste skyddas för att det ska finnas kvar minst 20 procent av alla värdefulla ursprungliga miljöer i skogslandskapet. Det handlade framför allt om äldre successioner, men även att återskapa en del miljöer. 
Den lägre siffran, 9 procent, gällde för   de stora skogsarealerna i norr, 16 procent för den allra sydligaste delen av landet, där det inte finns så mycket skog. 
Räknat som ett genomsnitt för hela landet landade de på att 10 procent av dagens skogar behöver undantas från normalt skogsbruk. Då skulle vi klara miljömålet ”alla naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga stammar”. 
1997 är ju väldigt länge sedan och det har forskats mycket kring naturhänsyn i skogen sedan dess. Men analysen från 1997 står sig väl, det hävdar en grupp med sex forskare, däribland Per Angelstam, som tittade på frågan igen på uppdrag av Miljömålsberedningen. Deras resultat publicerades så sent som 2010. Det finns inga nya resultat som kullkastar den gamla bristanalysen, menar forskargruppen. 
 
Nivån 10 procent gäller alltså fortfarande, förutsatt att skogsbruket tar en bra miljöhänsyn och skapar någorlunda bra spridningsvägar mellan lämpliga miljöer – här kräver  de mer planering på landskapnivå än i dag. 
Ungefär samtidigt som den senaste analysen publicerades gick föreningen ”Skydda Skogen” ut med ett forskarupprop som krävde att 20 procent av skogen skyddas – för           att vi ska klara den biologiska mångfalden.  Uppropet har hittills skrivits på av 200 naturvårdsforskare. Hur kom de då fram till denna siffra – dubbelt så hög som bristanalysens? 
Ja, en gissning är att en del av dem förbisett det där med ”ursprunglig miljö”. Trots att det bara stämmer om man tror att all skog var gammelskog i det forna landskapet.
 
En annan, allvarligare gissning är att man feltolkat Angelstams rapport, som är den enda publikation man hänvisar till i uppropet, och trott att de 9 till 16 procent som redovisas där var ett osäkerhetsintervall.  Och så har man tagit den högre siffran – som i verkligheten bara gäller för Skåne – och  applicerat den för hela landet. Samt plussat på lite extra för att få lite ytterligare marginal. Det är i så fall en dyr feltolkning, eftersom varje procentenhet motsvarar minst 200 000 hektar skog! 
Men när man nu dubblerar – går från den seriösa bristanalysens 10 procent till forskaruppropets 20 procent – då bör man kunna visa att Angelstam med flera hade fel. Annars är det bara löst tyckande!
 
SKOGEN 2/2014
 
Publicerad:
Bild för Carl Henrik Palmér
Carl Henrik Palmér
  • Domar om nyckelbiotoper överklagas

    Skogsstyrelsen överklagar de domar som anser att markägare ska kunna överklaga nyckelbiotopsregistreringar.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Vacker men inte så växtlig

    Kategorier: SKOGENs ledare, Björk
    Det finns 800 växter och djur som gillar ­björken. Ytterligare 800 älskar den! Och på senare årtionden har även vi människor fått upp ögonen igen för vår vita vän: Sedan 1950-talet har björken fördubblat sin volym i de svenska skogarna. I ungskogarna har den i dag samma virkesvolym som granen. Och sett till arealen breder den också ut sig.
  • Permitterade erbjuds gröna jobb

    Kategorier: LRF, gröna jobb, plantor
    Permitterade kan få jobb inom de gröna näringarna. 8 000 personer erbjuds arbete varav 3 000 inom skogsplantering, skriver LRF i ett förslag som lämnats till Tillväxtverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #28 – Coronaspecial

    Kategorier: Virkesstudion #28
    I det nya avsnittet av Virkesstudion diskuteras hur den rådande coronakrisen påverkar skogsnäringen. 
  • ”Så når felaktigheter om avskogning söndagsbilagorna”

    SKOGENdebatt. Varje år publicerar WRI alarmerande siffror om avskogning som letar sig in i söndagsbilagorna i Sverige. Det är bara ett problem: Sifforna stämmer helt enkelt inte, skriver Reidar Persson, tankesmedjan Sifi.
  • Annons