Intervjuerna gjordes perioden 2009–2013 och gäller entreprenörer med en eller två maskingrupper och som själva kör maskin på heltid, det vill säga den typiska entreprenörskategorin idag.
Den goda cirkeln
”EG” är en typisk entreprenör vars verksamhet rullar på i en god cirkel. Företaget har god ekonomi med bra nyckeltal:
• Soliditet över 30 procent.
• Omsättning minst en miljon SEK per lagmedlem.
• Kassalikviditet minst 100 procent.
• Årlig vinstmarginal i genomsnitt över 10 procent.
EG hade vid starten – eller genom kapitaluppbyggnad under en gynnsam period – tillräckligt med eget kapital för att investera i en maskingrupp utan att behöva dra på sig stora lån. Genom den goda ekonomin i driften, baserad på god personalvård och hårt arbete, har EG sedan kunnat förnya sin maskinpark med högst fyra års mellanrum. Därmed har det gått att utnyttja de kontinuerliga förbättringarna i maskinernas prestanda – produktivitet, driftssäkerhet och förarmiljö – för att kunna hålla det årliga ekonomiska resultatet och personalens arbetsglädje på tillfredsställande nivå.
Vid personalavgång, till exempel av åldersskäl eller vid sjukdom, har EG tack vare sin goda situation haft lätt att locka till sig en god ersättare. Eller har ekonomin varit tillräckligt god för att anställa och träna upp en nyutbildad passande elev från naturbruksgymnasium eller yrkeshögskola.
Om EG dessutom har kunder som erbjuder en god organisationsmiljö, med korta arbetsresor, stora eller koncentrerade objekt och engagerade produktionsledare, är förutsättningarna för mycket hög arbetsglädje synnerligen goda, för såväl EG själv som de anställda. Entreprenörer med dessa förutsättningar kan också ha ekonomiskt utrymme för att låta skiftlagen överlappa lite eller till och med tillämpa enkelskift, vilket höjer arbetets humankvalitet ytterligare.
Det finns ett antal reella hot mot den goda cirkeln:
• Djupa lågkonjunkturer, som kan innebära drastiska prissänkningar, produktionsstillestånd och rentav uppsägning av kontrakt.
• Förlust av anbud till konkurrenter som ger orealistiskt låga bud.
• En ”måndagsmaskin” som ständigt krånglar.
• Förlust av en toppförare.
• Oförutsedda större maskinhaverier.
Men det finns också möjligheter att utveckla den goda cirkeln till en god spiral. En möjlighet är att expandera genom att öka antalet maskingrupper, men det är få som vågar sig på den typen av satsning i dagens osäkra finansiella värld och globala lågkostnadsrace.
En annan möjlighet är diversifiering av tjänsteutbudet med planering, skogsvård, vägarbeten, vidaretransport etc. Det är visserligen inte några guldgruvor som därmed införlivas i verksamheten (snarare tvärtom) men diversifieringen minskar företagets sårbarhet mot hoten, åtminstone några av dem, och ökar möjligheterna till bra personalvård.
Den onda cirkeln
Den entreprenör – här kallad EO – som strävar runt i en ond cirkel, har en relativt svag ekonomi. De ekonomiska nyckeltalen ligger kring följande nivåer:
• Soliditet mindre är 20 procent.
• Omsättning under en miljon SEK per lagmedlem.
• Kassalikviditet under 50 procent.
• Årlig vinstmarginal pendlar kring noll procent.
EO startade verksamheten med stora lån som ligger kvar på en hög nivå på grund av den svaga lönsamheten i verksamheten. Försöken att öka lönsamheten genom att pressa kostnaderna har ibland ätits upp av kundernas återkommande sänkningar av kubikmeterpriset. Andra gånger har de ätits upp av att kunderna lagt på EO nya uppgifter – till exempel mera detaljerad produktionsuppföljning – utan adekvat ersättning.
För EO är den organisatoriska miljön särskilt viktig. Om kunden eller kunderna erbjuder en god organisationsmiljö – med korta arbetsresor, stora eller koncentrerade objekt och engage- rade produktionsledare – kan arbetet trots den svaga ekonomin ändå ge så hög arbetsglädje att det känns värt att sträva vidare och hoppas på bättre tider när det gäller ekonomin. Men om EO får långa arbetsresor samt spridda och små objekt som innebär relativt höga omställningskostnader, då blir den totala belastningen på EO så stor att den onda cirkeln lätt övergår till en ond spiral som leder mot försämrad ekonomi.
Det värsta med denna onda spiral är att EO inte kan lägga ned verksamheten på grund av (den välkända) lånefällan, som under en lågkonjunktur dessutom kan vara av dubbel natur. Det kan nämligen vara så att EO visserligen får en köpare till sina maskiner som är villig att betala ett för EO acceptabelt pris, men banken vägrar att bevilja lån till köparen.
Om EO försöker ta sig ur lånefällan genom att avstå från förnyelse av maskinparken missar EO med anställda den produktivitetsökning som följer med en ny maskin och får i stället arbeta hårdare och längre för att överleva. För en entreprenör som redan har omkring 60 timmars arbetsvecka blir tilläggsbelastningen kännbar. Slutstationen för denna onda spiral kan vara konkurs och ett utmattningssyndrom som kräver år av rehabilitering.
Slutord
Det finns indikationer på att antalet onda cirklar och spiraler ökat bland drivningsentreprenörerna under de senaste två årens lågkonjunktur och att därmed hela drivningssektorn befinner sig i en ond spiral. I denna svacka förlorar sektorn värdefulla resurser som det blir svårt att mobilisera när konjunkturen vänder.
Bengt Ager
F d professor i skogsteknik och arbetsvetenskap på Skogshögskolan
SKOGEN 3/2014