Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Under 2025 slutförde Skogsstyrelsen tillsammans med markägarna återvätning av dikad torvmark som minskade nettoutsläppen av växthusgaser med cirka 3 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar cirka 1,3 miljoner liter förbränd bensin.
Återvätning är en frivillig åtgärd för markägaren och för att öka takten höjs också ersättningen med i snitt 50 procent jämfört med året innan, enligt Skogsstyrelsen.
– Att teckna återvätningsavtal är en ganska ny möjlighet och allteftersom möjligheten blir känd bland markägare, märker vi att intresset ökar, säger Johan Eriksson, i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen.
Ersättningen varierar beroende på geografi och markens bördighet.
– Inför 2026 har ersättningen i återvätningsavtalen höjts med i snitt 50 procent. Det hoppas vi att markägarna upplever som positivt, säger Johan Eriksson.
Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att arbeta med återvätning av dikade torvmarker. Bördig dikad torvmark släpper ut mycket växthusgaser som är negativt för klimatet.
Finansieringen går via Naturvårdsverket som förväntar sig att anslagen från regeringen kommer att hållas på en fortsatt hög nivå fram till 2030.
– Våtmarksarbetet bygger till stor del på frivillighet och vi ser ett växande intresse bland markägare. För att fler ska kunna ta steget behövs mer rådgivning, uppsökande verksamhet och ett enklare regelverk. Vi behöver också ekonomisk ersättning som väger upp det produktionsbortfall som kan uppstå när marken inte kan användas som tidigare, säger Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande från myndigheten.