Allt blir skitigt: sågbord, timmer och maskiner

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
Sågbar furu från brandfält är dyr att ta till vara. Det virke som man lyckats såga vid tidigare bränder har medfört stora extrakostnader.

Mikael Ambjörn
–Det är klart att vi försöker rädda så mycket timmer som möjligt, men det som räddas blir mindre värt, säger Mikael Ambjörn.

Mikael Ambjörn, virkesområdeschef, Mellanskog Västmanland har varit med tidigare och försökt ta vara på brandvirke.
–Det förkommer framför allt med  tall, granen har  inte samma barkskydd. Men det är mycket  besvärligt. Maskinerna blir skitiga och på stammarna följer sotig bark med in till sågen. Marken är ju svartbränd och soten yr. Sorteringen till olika avlägg är tidskrävande, sågbart i en hög och  bränsleved i en annan.
 
Annons
Annons

Risken är också betydande att såg- och kutterspån blir sotförorenad och då blir det definitivt nej från massaindustrin. Även köparna av strö vill ha absolut sotfri kutter- och sågspån.
–Det är klart att vi försöker rädda så mycket timmer som möjligt, men den som räddas blir mindre värd. Jag befarar att det mesta kommer att gå som bränsleved, menar Mikael Ambjörn.
 
En stor skogsbrand härjade området kring Bodträskfors mellan den 11 augusti och den 8 september år 2006. Under de 29 dagarna som branden rasade förstördes ett 1900 hektar stort område. Skogsbranden i Västmanland är nästan tio gånger så stor. Nuvarande virkes- och industrichefen Mats Boström var med i Bodträskfors 2006.
–Om jag minns rätt så sågade vi cirka 20 000 kubikmeter i Kåge. Vi koncentrerade sågningen till en vecka och då enbart med ”brandtimmer”. Det fick under inga villkor blandas med normaltimmer. Utbytet blev skralt, kanske 50 procent. 
Övrig skog som gick att använda blev bränsle, minns Mats Boström. Och all spån blev också bränsle. Inget gick att köra till massabruken. Den minsta lilla kol- eller sotflaga skulle förstöra ett helt kok. Dimensionerna för klentimmer var tvungna att bli större, vekare stammar hade i regel värre brandskador. Det var enbart tall som sågades eftersom granen hade större skador på grund av tunnare bark och brinnande kvistar och ris ända ned till marken.
 
Efter branden i Bodträskfors  avverkades hela arealen på det brandskadade området, inga träd lämnades kvar, varken brända eller oskadda. 
–Det blev ett av Nordens största kalhyggen, säger Frauke Ecke, ekolog och  forskare, SLU, som studerade vad som hände åren efter branden i Bodträskfors. 
– Ur ekologisk synpunkt var det inte bra med kalhygget. Återplanteringen hade svårt att etablera sig på grund av att det oskyddade kalhygget förlorade mycket av sitt humustäcke vid häftiga regn.
 
SKOGEN 8/2014
 
Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • Avverkningarna minskar i år

    Kategorier: skogsavverkning
    De totala avverkningarna väntas landa på 91 miljoner skogskubikmeter i år, en minskning med tre procent jämfört med förra året.
  • Annons
  • Skogspodden gör hembesök hos trädförädlare

    I avsnitt 71 besöker Skogspodden Bo Karlsson, som är skogsgenetiker, på hans gård i Södra Vi.
  • De får årets Guldkvistar

    Stora Insatser för säkrare skogsarbete, kvinnligt nätverksbyggande och nationell klimatsamordning belönas med Föreningen Skogens Guldkvistar.
  • Annons
  • "Bioekonomin blir inget slukhål av virke"

    Kategorier: SKOGENdebatt, Bioekonomi
    SKOGENdebatt. Att bioekonomin kommer att orsaka ett slukhål i virkesförsörjningen sprids som en sanning. Men det är en slutsats som bygger på felaktiga antaganden, skriver Sten B Nilsson och Nippe Hylander.
  • Massafabrik

    Har botten gått ur massavedsmarknaden?

    Priserna faller, pappersmaskiner stänger. Tror du att det kommer en återhämtning, eller kommer svensk massaved att konkurreras ut när produktionen ställs om från grafiskt papper till förpackningar? Eller är våra svenska träfibrer och vår teknik oslagbara? Svara på månadens fråga!
  • Annons