Onsdagens evenemang hölls av Kristdemokraterna och Föreningen Skogen.
Temat för dagen var EU och skogspolitiken. Först ut var Mia Crawford, LRF skogsägarna. Det var hon som kallade det hela en förfest till internationella skogsdagen som alltså äger rum 21 mars.
Den instiftades av FN för att uppmärksamma hållbart brukande och det ville Mia Crawford också göra. Hon beskrev hur LRF Skogsägarna välkomnade EU:s gröna giv, den stora omställningen som ska göra EU klimatneutralt till 2050.
– Målen står vi bakom. Skogen ska bidra fullt ut, sa hon.
EU-förslag motverkar varandra
Men förväntade satsningar på exempelvis bioekonomi uteblev. Istället kom vad som beskrivits som ”en flodvåg av lagförslag” med fokus på bevarande av skog. Förslag som enligt henne ofta är mindre genomtänkta och ibland till och med motarbetar varandra.
– Ett exempel är avskogningsförordningen som ställer så höga krav på spårbarhet att det kan bli exportbegränsande för Sverige. De höga kraven gör att träd som fälls för att öppna betesmarker, som naturrestaureringslagen vill, inte kan säljas, förklarade hon.
Louise Karlberg, chef för skog och jordbruk hos Naturskyddsföreningen, ville sätta ”EU:s roddande” i perspektiv till vad som står på spel. Att minska uttaget av träråvara vill egentligen ingen, menade hon. Men här finns risk för ekosystemkollaps och ökade skador relaterat till klimatförändringar. Den nödvändiga åtgärden är, trots allt, att lämna mer stående skog och vid behov restaurera den, påpekade hon.
Diskussion om framtidens skogar
– Jag saknar lust och engagemang från skogsnäringen om hur man kan bidra till framtidens skogar. Jag saknar diskussioner om hur man kan öka fiberns livslängd, förädlingsvärde och cirkularitet, sa Louise Karlberg.
Att mycket mer skog måste lämnas orörd för att värna klimatet ifrågasattes av Tomas Kronståhl, riksdagsledamot (S).
– Är det så klokt att lägga skogen i träda istället för att nyttja den till den gröna omställningen. Död skog är väl inte bra kolinlagring, sa han.
Politiker frågar experter
Skogens dag hade infört ett nytt grepp, nämligen att politiker fick ställa frågor till en expertpanel. Det var frågor som ekade märkligt bekant men som brukar ställas i omvänd riktning, från skogsnäring till politiker.
– Hur ska man få skog att bli en stor del av den gröna omställningen om skogsägare nekas att avverka, sa Helena Lindahl, riksdagsledamot (C ).
Frågan var troligtvis riktad mot Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen, som avstod från att svara. Han fick istället en direkt fråga, från annat håll.
– Är det verkligen rimligt att en Facebooksida ska kunna överklaga en avverkning, undrade Magnus Berg, chef för näringspolitiska avdelningen hos Skogsindustrierna.
– Det är så regelverket ser ut, svarade Herman Sundqvist.
Varför en nyordning?
John Widegren (M) undrade varför Skogsstyrelsen införde en nyordning för två år sedan, och inte inväntade politiska beslut. Den nya ordningen innebär nya tolkningar som ställer mycket större krav på arthänsyn av skogsägarna.
– Det kom prejudicerande domar som var nödvändiga att följa, menade generaldirektören.
Trassliga regler skapar osäkerhet
Men på en punkt var precis alla eniga. Artskyddsreglerna är trassliga. De svenska tolkningarna är oförutsägbara.
Smärtsamma domstolsprövningar för skogsägarna för att kanske få ersättning har blivit återkommande. Otydlighet skapar osäkerhet som rent av kan motarbeta gynnande av artrikedom.
– Biologisk mångfald måste löna sig. Det måste tydliggöras var gränsen går för när staten ska ersätta och när skogsägaren tar kostnaden, sa Louise Karlberg.
John Widegren framhöll att tydliggörande av artskyddsreglerna har högsta prioritet. Han antydde att det kan vara svårt att intressera sig för EU-politik innan man vet vad som gäller för det egna skogsbruket. Och enligt honom och Magnus Oscarsson, riksdagsledamot (KD) så är en separat artskyddsutredning på gång. Exakt när den inleds visste de inte men, enligt vad de hört, ska den slutföras under året.
Skogsstyrelsens mardröm
En som länge efterfrågat politisk tydlighet är Herman Sundqvist. På SKOGENS fråga om hans önskan i någon del uppfyllts blev svaret ja.
– Det är ju inte så att någon hos regeringen lyfter luren och ringer för att ge svar på en skrivelse från oss. Men det kan komma andra tecken, som exempelvis en skogsutredning.
Men än så länge behövs enligt honom domstolsprövningar för att få klarhet.
Fast ibland svävar till och med Högsta domstolen på målet. I det omtalade tjäderärendet som avgjordes i fjol gavs visserligen den berörda markägaren ersättning för nekad avverkning. Men domstolen säger samtidigt att utgångspunkten är att den enskilde inte har rätt till sådan ersättning men alltså ändå kan få det, under särskilda omständigheter.
– En sådan prejudicerande dom är en mardröm för Skogsstyrelsen, sa Herman Sundqvist.
