Erik Sollander på Skogsstyrelsen har varit projektledare för regeringsuppdraget om adaptiv skogsskötsel.Svenskt skogsbruk behöver nya skötselmetoder för att öka produktionen, förbättra miljöhänsynen och öka variationen i skogsbruket. Men att ta fram nya metoder är tidskrävande. Det har det treåriga projektet Adaptiv skogsskötsel haft som mål att råda bot på.
Bakom projektet står Skogsstyrelsen och SLU som har haft regeringens uppdrag att ta fram en modell för denna form av skötsel. Nyligen presenterade man sin slutredovisning.
Principerna för adaptiv skötsel är att man lär genom att pröva sig fram och anpassar sig till nya förhållanden. En del av projektet har varit att ta fram en modell för hur man kan driva olika förändringsprocesser tillsammans med olika intressenter, till exempel företag, organisationer och myndigheter. Syftet kan exempelvis vara att gemensamt ta fram en palett av olika skötselmetoder.
Under projektets gång upptäckte man att det finns ett stort behov av att dokumentera den försöksverksamhet som redan pågår ute i landet.
– Skogsbranschen gör jättemånga försök, men är dålig på att dokumentera dem och mycket glöms bort med tiden, säger Erik Sollander, projektledare på Skogsstyrelsen.
Därför skapades Skogsägarens försöksportal inom ramen för projektet. Där samlas exempel på olika försök och erfarenheter och för den som vill delge andra sina egna experiment är det enkelt att publicera dem via Mina sidor på Skogsstyrelsens webbplats. Skogsägaren markerar försöket på en karta, beskriver syfte och tillvägagångssätt och gör en kortare utvärdering av försöket när det är klart.
– Vi ställer inga strikta naturvetenskapliga krav på utvärderingen av de här försöken, utan det blir mer en sociologisk utvärdering där skogsägaren får beskriva hur det gick.
Tillsammans för god skogsvård sedan 1882, bli medlem i Föreningen Skogen du också! Klicka här
I vissa fall krävs dispens för försöken.
– Men det har aldrig tidigare varit lättare att få dispens för försöksverksamhet i skogsbruket, säger Erik Sollander och hänvisar till nya riktlinjer som trädde i kraft i juni 2015 och som ger Skogsstyrelsen utökade möjligheter att ge dispenser för försöksverksamhet.
Hittills har ett trettiotal projekt lagts in i försöksportalen. Det handlar om allt från grönrisplantering och sådd till olika typer av hyggesfritt skogsbruk och metoder mot viltskador. Enligt projektets slutrapport har färre skogsägare än väntat publicerat egna försök. Erik Sollander uppmanar fler att göra det.
– Även misslyckade försök är intressanta så att vi kan lära oss av dem, säger han.
Framöver finns planer på att knyta ett diskussionsforum till portalen, där olika intressenter ska kunna utbyta erfarenheter.
Inledningsvis fanns en del kritik mot adaptiv skogsskötsel som metod, bland annat om att det kan vara svårt att både öka skogsproduktionen och förbättra miljöhänsynen. Enligt slutrapporten har dock stödet ökat markant och modellen verkar fungera.
– Det har varit ett jättespännande arbete att leda projektet och jag hoppas vi får möjlighet att fortsätta arbeta enligt den här modellen för adaptivt skogsbruk tillsammans med SLU, säger Erik Sollander.
LÄNKAR
• Läs mer om adaptiv skogsskötsel i slutrapporten på korta.nu/pWg»
• Skogsägarens försöksportal hittar du på korta.nu/qWg»
SKOGEN 5/2016