Skogsägaren Lennart Jönsson laddar om med senaste vapnet — gasolkanoner. Tillsammans med Carl Gunnar Ottosson och Lars Krona kämpar han på flera fronter mot älgar, jägare och byråkrater. Slaget står i Blekinges skogar.
Älgkrigets första offer är tallarna som får allt svårare att överleva. Skadorna efter viltattackerna är oöverblickbara. Jordbruksministern vågar inte medla i den allt mer infekterade striden mellan skogsbrukare och älgjägare.
Den verbala striden utkämpas vid ett slagbord hemma på gården Hökamåla strax utanför Rödeby. Carl Gunnar har samlat all pappersexercis i den gula ”Eländespärmen”. Här finns dokument, bilder, skrivelser, tidningsartiklar, statistik och myndighetskommentarer som bygger upp ett starkt försvar för fastighetens 160 hektar produktiva skogsmark. Samtidigt skissas på en överlevnadsstrategi för de sista tallarna som håller på att duka under av betestrycket från främst älg.
Om antalet nej och avslag skulle betraktas som en tillgång skulle skogsägartrion ligga i topp. Förra årets ansökan om skyddsjakt fick till exempel avslag. Årets ansökan ligger i väntläge men av erfarenheten är det inte någon som tror på ett positivt besked till höstens älgjakt.
— Jägarnas troféjakt tycks väga betydligt tyngre än vår vilja att driva skogsbruk där vi strävar efter att plantera tall på tallmark. Vanligaste skötselmodellen i Blekinge har blivit slutavverka, markbereda och plantera gran, säger Carl Gunnar som kallat in grannarna till ett krismöte.
Lennart Jönsson, Gäddemåla, har 120 hektar produktiv skogsmark. Lars Krona har 60 hektar. Tillsammans med Carl Gunnar försöker de tappert att få upp tallplantor trots det extremt höga betestrycket. Överklagan om tilldelning av extra älgkor och kalvar har inte vunnit gehör hos länsstyrelsen.
Läs mer i senaste SKOGEN, 10/09.
Text: Lars Davner lars@skogen.se