Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Att älg inte betar av contortatall är ett vanligt antagande. Men en studie av GPS-märkta älgar visar att de åtminstone gärna vistas i contortabestånden.
– Våra resultat visar att älgarna använder ungskogar med contortabestånd i samma utsträckning som ungskog med vanlig svensk tall. Det fanns inga indikationer på att de skulle undvika områden med contorta, i stället valde de den livsmiljön året runt, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.
Studien visar att älgarna väljer att vara i äldre contortaskogar med tallar som är upp till 15 meter höga i liknande utsträckning som motsvarande skogar med svenska tallar. Det gäller alltså sommar som vinter.
Eftersom contortatallen har tätare och yvigare kronor kan det vara så att den fångar upp snön och underlättar älgarnas framkomlighet på vintern. På sommaren kan det istället handla om att miljön är svalare, resonerar forskarna.
Tidigare forskning är dock oenig om i vilken utsträckning älg betar av det främmande trädslaget contorta.
– Contortatallen planteras ofta i tron att den kommer att betas mindre av älgar än den svenska tallen. Vi behöver studera hur älgarna nyttjar contortabeståndet och hur andelen contorta påverkar betestrycket från älgar i olika delar av skogslandskapet, säger Wiebke Neumann.
Studien, som publicerats som vetenskaplig artikel, följde 29 GPS-märkta älgar i två år.