Denna vinter är blöt och snöfattig långt upp i landet. Skogsbruket kan inte stå still, men hur undviker man körskador?
– Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfällem, men det är lätt att bli tagen på sängen denna vinter, säger Anders Mörk, forskare på Skogforsk.
– En entreprenör berättade att han har fått flytta maskiner nio gånger samma vecka för att undvika sönderkörningar. Att köra på våta marker hör till vardagen, men den här hösten och vintern har varit extremt besvärlig på många håll.
Markskoning är mer än en fråga om vad maskinföraren gör och inte gör. Anders Mörk betonar vikten av god kommunikation, inte minst mellan dem som planerar och utför drivningen. Det ökar kunskapen.
– Vi lär av varandra. Kommunikation är ett ledord för att utveckla arbetssätt som ger bra resultat.
Det gäller också efter avverkningen. När en trakt är färdigställd ska de som varit involverade stämma av.
– Vad gick bra, vad gick fel? Ta lärdom av det och ta med det till nästa trakt. Följ upp, utvärdera, säger Anders Mörk.
Ökad kunskap ger bättre rutiner och smartare arbetssätt.
Även skogsägarens roll är viktig och det är hon eller han som har sista ordet. Är det för blött i markerna kan man be entreprenören vänta med avverkningen. Det är bra att vara medveten och tydlig med sina krav, det ger ett gott samarbete. Villkoren bör anges i avtalet.
A och o är planering och framförhållning. Ju bättre kunskap och kartläggning man har i förväg, desto lättare blir körningen.
Markfuktighetskartor är till hjälp även nu när det har regnat mycket. Genom att studera dem kan man göra sig en bild av förutsättningarna och bedöma möjligheterna att köra. Hur blir till exempel avrinningen nu när det kommit mycket vatten?
Ta med kartan ut i skogen efter planering på kontoret och bekräfta eller ställ frågetecken. Registrera gps-koordinater. Med kartans hjälp kan maskinerna ha förslag till basstråk inritade i traktdirektivet redan innan de kommer till avverkningen. Ofta stämmer kartan väl, men något absolut facit är den inte.
– Vi har ännu inte den detaljkunskap om skogsmarken som behövs för en riktigt exakt planering, men vi jobbar på det. Det finns 23 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige och det vore en tillgång att ha detaljerade data för allt skogsinnehav. Det skulle vi ha nytta av. Men det skulle innebära en stor och oerhört kostsam arbetsinsats, säger Anders Mörk.
Men digital teknik utvecklas. Skogsmaskinen kommer så småningom att kunna registrera digitala data som bärighet, högstubbar, broar med mera när den avverkar ett område. Allt går att registrera med koordinater, men det är en lång resa att utveckla teknik och rutiner.
SKOGEN 2-2020
Tips & Råd för medlemmar i Föreningen Skogen: ”Så undviker du markskador”