SKOGENdebatt.

Afrikas unga – en drivkraft för hållbart skogsbruk

17 januari 2023 Afrikas unga kan bli en positiv kraft för hållbar skogsanvändning. Om de ges chansen. Det skriver Anders Roos, professor vid SLU.

Afrikas unga – en drivkraft för hållbart skogsbruk

Afrika är den kontinent som har längst väg kvar att gå för att uppnå FN:s hållbarhetsmål till år 2030. Två utmaningar handlar om att bromsa avskogningen och möta effekterna av den globala uppvärmningen. Skogarna har sedan år 2000 minskat med en area som motsvarar Finlands och Sveriges landytor sammantagna. Dessutom är Afrika mest sårbar för klimatförändringarna på grund av begränsade resurser och därför att många människor lever av jordbruk som nu påverkas av oregelbundna vädermönster. Det kan nämnas att kontinenten står för enbart tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

Men Afrika har också en viktig fördel att hantera framtiden: den stora andelen unga. Medelåldern är 19 år, jämfört med över 42 år i Europa. Åldersgruppen med den mest produktiva och kreativa tiden framför sig – åldrarna 15-25 år – är fyra gånger så stor i Afrika jämfört med Europa. Det är just dessa unga som kommer att hantera avskogning och klimatförändringen till år 2030 och därefter. 

INSATTA I MILJÖPROBLEMEN

Det är tydligt att de unga är redo att ta denna utmaning, självklart för att detta är deras enda alternativ. Men de är dessutom i allmänhet insatta i miljöproblemen och om klimatförändringarna som de nu upplever i sin närmiljö. Vidare har de har en stark vilja och förutsättningar att vända utvecklingen, vilket bland annat framgår av The African Youth Survey Report, 2022. Afrikas unga är bättre utbildade än någonsin, uppkopplade och medvetna om utmaningarna för sin egen framtid och för samhället i stort. Det finns en stark strömning bland unga att bevara de afrikanska naturmiljön, restaurera skogslandskap, utveckla ett hållbart skogsutnyttjande och spara på resurserna. Men dessa åtgärder måste samtidigt leda till möjligheter till försörjning, karriärer och minskad fattigdom i deras lokalsamhällen. Skogsskyddet behöver med andra ord vara en del i utvecklingen av en hållbar, cirkulär bioekonomi i Afrika.

UNGA LÄR SIG ENTREPRENÖRSKAP

Exempel på entreprenörskap för hållbar skogsförvaltning och cirkulära flöden finns på olika håll på kontinenten. I Kenya engagerar Green Economy Youth Activation Program unga att bygga upp företag och entreprenörskap inom skogssektorn. I Rwanda finns CareMe Bioplastics som är bedriver  insamling och återvinning av plast med hjälp av en mobilapp. Den panafrikanska Climate Justice Alliance (PACJA) har ökat engagemanget bland afrikanska ungdomar om klimatförändringarna. Unga initiativ omfattar återbeskogning, hållbar virkesproduktion, andra trädprodukter (Non Timber Forest Products), agroforestry och skogar för artbevarande och rekreation. 

DIALOG MED SKOGSFORSKARE

Mot denna bakgrund lanserade SLU, African Forest Forum ochKefri,  Kenyas skogsforskningsinstitut, förra året projektet ”AfricanYouth4Forests”. Detta  för att, i samarbete med andra aktörer, engagera unga människor för en hållbar skogsanvändning i Kenya och övriga Afrika och skapa dialog mellan afrikansk ungdom och skogsforskare. Projektet vill uppmuntra unga att känna stolthet över kontinentens skogsresurs och utveckla en hållbar bioekonomi – och framför allt lyssna på ungdomarnas åsikter och visioner. Under en workshop i november 2022 med kenyanska unga aktivister och entreprenörer i Voi beskrevs flera ungdomsinitiativ för skogsbevarande, utbildning i miljöfrågor, och utveckling av hållbara näringar.

SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR

Vid rätt förutsättningar kan de unga i Afrika bli en betydande positiv drivkraft för en hållbar skogsanvändning och bioekonomi. De står för kreativa lösningar och deras betydelse kommer att öka som medborgare, innovatörer, beslutsfattare och konsumenter. Men de måste ges rimliga förutsättningar:

  • Afrikas regeringar  behöver stödja unga gröna entreprenörer och uppmuntra investeringar för gröna jobb och möjligheter till egenföretagande.  
  • Afrikas unga är idag underrepresenterade i både nationella och globala sammanhang. Trots att Afrika är den yngsta kontinenten har den de äldsta ledarna. Afrikas unga måste få ett större utrymme i de globala sammanhang, såsom klimatförhandlingarna. 
  • Skogssverige kan utgöra en positiv kraft för de unga. Då handlar det inte främst om att föreläsa om hur skogen sköts i Sverige, utan att lyssna för att identifiera om och hur samarbeten ska utformas. Det handlar inte alltid om att tillämpa färdiga lösningar för hur skogar ska skötas, utan om nya, lokalt anpassade ungdomsledda modeller.

Framför allt kan ett stärkt inflytande för Afrikas ungdom leda till bättre skogsskydd, fler gröna och anständiga jobb och bättre resurseffektivitet. Ekonomiska framgångshistorier genom tiderna har ofta kunnat kopplas till insatsen från en betydande dynamisk ungdomsgeneration. Ett sådant (möjligt) läge föreligger nu i Afrika, som under rätt förutsättningar kan leda till en stark och hållbar utveckling på kontinenten.

ANDERS ROOS, professor vid SLU

Mer information:

https://www.swedev.dev/engaging-youth-sustainable-forestry-in-kenya/

Engaging youth in improving livelihoods and the environment through sustainable forestry in Kenya

Facebook: AfricanYouth4Forests

Den 7-9 november arrangerades workshopen AfricanYouth4Forests i Voi, Kenya. Foto: Felix Odhiambo/AFF, SLU.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb