50  sätt  att  lämna  sin  älskade

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
När ska man sälja ett bestånd? Om en familje­skogsbrukare kastar ut frågan tror jag att hon eller han i nio fall av tio får som första spontana svar: När virkespriset är på topp.
Tidningen SKOGEN 10/2020Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»

Men då och då är det bra att påminna sig om att det finns många andra skäl att skilja sig från det bestånd som man har odlat i 80 år. ”There must be 50 ways to leave a lover” sjunger Paul Simon. Och det finns säkert 50 skäl att lämna sina träd.

Det fanns en tid när skogens värde för människan ­nästan bara bestod av virket (okej, frånsett jakten). Då kunde man ägna sig åt enkla kalkyler. Med raka svar som: Det är dags att avverka när tillväxten ger lägre avkastning än intäkterna skulle göra på banken. Eller när tillväxten ger lägre avkastning än pengarna på börsen – inklusive försäljning av marken. Eller när träden vuxit så länge att genomsnittstillväxten toppar. Eller möjligen: När träden blivit grova specialsortiment.

Sedan finns alla de personliga skälen att välja tidpunkt. Man väntar för att man vill ha en vacker skog kvar länge inom ­synhåll, man behöver pengarna bums, man vill ha en jämn ström av intäkter eller jobba årligen i sin skog. Man tänker sälja sin fastighet eller behöver avverka för att finansiera köp eller utköp.

Annons
Annons

”Sedan finns alla de personliga skälen. Man väntar för att man vill ha en vacker skog kvar länge inom ­synhåll”

Ibland är det omvärlden som bestämmer avverkningstidpunkten: Granbarkborrar och stormar. Eller risken för dem. En lag som stoppar önskad avverkning. Ett mera dubiöst skäl är att det finns en ”risk” att skogen är en nyckelbiotop. Vi får hoppas att den knuten löser sig snart!
Ett annat skäl som ligger hos omvärlden, och som inte är helt ovanligt, är helt enkelt att virkesköparen hör av sig. Eller att man vill samordna avverkningen med grannen.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareDet finns skogsskötselskäl som kan påverka tid­punkten. Ett lovande fröår eller annan hänsyn till självföryngring. Man vill ha en jämn åldersfördelning på skogen. Beståndet är glest och växer dåligt, har ­kanske fel trädslag. Eller en trädslagsblandning som fungerar dåligt.

Och så finns det förstås skäl som handlar om att skjuta fram avverkningen för evig tid, om beståndets syfte är något helt annat än att leverera en virkeslikvid.
Frivillighet eller nödtvång, pengar nu eller pengar sedan, kalkylerad val av tidpunkt eller mer spontant? Det finns många olika sätt att välja rätt år för slutavverkning, framför allt om man inte är ett skogsbolag.

Och med den lilla reservationen kastar vi oss i det här numret ogenerat över virkesmarknaden och dagens priser, specialsortiment, siande om framtidens efterfrågan och rätt kapställe för ­ekstocken.

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Hjälp till att göra rutan säker

    Kör du skogsmaskin och har råkat ut för att säkerhetsrutan oväntat spricker? I så kan din erfarenhet bidra till att lösa ett mysterium - och minska risken för olyckor.
  • Annons
  • ”Prispress kan blåsa bort ungas framtidstro”

    SKOGENdebatt. Jag fick förfrågan om att skriva en krönika om ungas framtidstro inom skogsmaskinsbranschen. Sanningen är att den är ljus idag – men kan vara bortblåst i morgon. Det skriver Julia Björnfot, lärare på naturbruksgymnasium.
  • Arvsmassa hos granbarkborre kartlagd

    Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Det är ett viktigt steg mot effektiv, artspecifik bekämpning av skadegöraren.
  • Annons
  • Virkesmätning med AI får grönt ljus

    Kategorier: virkesmätning, Biometria, Asta
    Biometria inför nu AI som ett ordinarie inslag i virkesmätningen på vissa mottagningsplatser. På sikt leder det till sänkta kostnader för kunderna, uppger de.
  • Så stort är hyggesfritt skogsbruk

    För första gången har Skogsstyrelsen tagit fram statistik över hyggesfritt skogsbruk. Den visat att det bedrevs på 644 000 hektar förra året.
  • Annons