SKOGEN #11 tema markberedning

5 sätt att sätta rätt

29 november 2024 Nybörjarens guide till markberedning: Här är de fem vanligaste metoderna att bereda väg för föryngringen. Platsens beskaffenhet och markens egenskaper avgör vilken som är bäst.

5 sätt att sätta rätt
Harvning med skogsmaskin. Foto: Le Carlsson

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Principen för markberedning är att avlägsna det ytliga markskiktet och blottlägga mineraljorden. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ny skog att gro efter en avverkning och insatsen höjer marktemperaturen, ökar vatten- och näringstillgången, minskar risken för snytbaggeskador och begränsar konkurrens från markvegetationen runt plantan eller fröerna.

Maskinell markberedning tog fart i de svenska skogarna under 1970-talet och i början var markpåverkan med så kallade hyggesplöjningar extremt stor. Sedan dess har tekniken förfinats och i dag är det fyra arbetssätt som har utvecklats, förfinats och blivit de mest förekommande.

Arbetsmaskinerna är vanligtvis en ombyggd skotare försedd med ett av två olika typer av aggregat eller en grävmaskin med skopa.

Det femte alternativet är att ta sig sin hacka ut och göra jobbet manuellt.

HARVNING MED SKOGSMASKIN

Vid harvning åstadkommer man en lätt blottläggning av mineraljorden, vilket passar för såväl plantering som sådd och självföryngring. Metoden lämpar sig på genomsläppliga marker med grova och medelgrova jordarter.

Maskinen skapar ett spår som är 60 till 80 centimeter brett. Djupet varierar om hygget ska sås, planteras eller självföryngras. Omkring två meter är ett vanligt avstånd mellan spåren.

Fördelar: Passar många typer av föryngringar. Är ofta det billigaste alternativet.

Nackdelar: Stor markpåverkan. Kan skapa fåror med både eroderande och stående vatten som orsakar plantdöd.

INVERSMETODEN MED GRÄVMASKIN

Inversmetod med grävmaskin. Foto: Isabelle Bergqvist/Skogforsk

Inversmarkberedning lämpar sig på mineraljordsmarker med medelgrova jordarter och på torvmarker. Metoden ger tydliga planteringspunkter som består av mineraljord eller torv. Materialet som grävs upp läggs tillbaka i samma grop fast upp och ner, med mineraljorden eller torven överst och humusen i botten. Lämplig storlek på ytan är ungefär 50 gånger 60 centimeter.

Fördelar: Tydliga planteringspunkter med ren mineraljord eller torv. Liten markpåverkan.

Nackdelar: Tidskrävande och därför dyrt. Knepigt att hitta entreprenörer med rätt kompetens.

FLÄCKUPPTAGNING MED GRÄVMASKIN

Foto: Jens Fältskog
Fläckupptagning med grävmaskin. Foto: Jens Fältskog

En markberedningsmetod där mineraljorden blottläggs. När den utförs med sikte på sådd eller naturlig föryngring bör det också finnas lite humus i fläcken. Det underlättar för fröet att gro och då kan 4 000 till 5 000 fläckar per hektar vara ett riktmärke. Fläckarna ska till längden och bredden vara omkring 50 till 70 centimeter.

Vid plantering bör mineraljorden som blottas däremot vara fri från humus och antalet fläckar ska motsvara det antal plantor som ska sättas.

Fördelar: Tydliga planteringspunkter med ren mineraljord. Liten markpåverkan.

Nackdelar: Dyrare än harvning och högläggning. Kan vara svårt att hitta entreprenör.

HÖGLÄGGNING MED SKOGSMASKIN

Foto: Jens Fältskog
Högläggning med skogsmaskin. Foto: Jens Fältskog

Metoden syftar till att skapa upphöjda planteringspunkter och används enbart där det ska planteras, alltså inte vid sådd eller självföryngring. Med högläggare skapas högar på omvänd torva med mineraljordstäckning, vilket ger tydliga och bra planteringspunkter när det fungerar som de ska.

Upphöjda planteringspunkter är gynnsamma på fuktig mark, i frostkänsliga lägen och där vegetationskonkurrensen kan bli besvärande.

Fördelar: Tydliga planteringspunkter, särskilt bra på fuktig mark.

Nackdelar: Relativt stor markpåverkan, men mindre än vid harvning.

MANUELLT MED HACKA

Foto: Jens Fältskog
Manuellt med hacka. Foto: Jens Fältskog

Det finns fortfarande småskaliga skogsbrukare som använder en klassisk hacka till att skala av humusen och skapa precis den planteringspunkt man är ute efter. Om man exempelvis ska testa ett nytt trädslag på ett mindre område eller stödplantera efter en plantavgång är hackan ett bra redskap. En något modernare variant är olika slags fräsverktyg som monteras på en röjsåg.

Fördelar: Gratis, frånsett arbetsinsatsen. Minimal markpåverkan.

Nackdelar: Väldigt arbetsintensivt och tidskrävande.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb