Av detta har 75 miljoner kronor betalats ut under 2021. Bakgrunden till de många avverkningsansökningarna är en dom som säger att markägare som nekas avverkning i fjällnära skog har rätt till ersättning från staten.
”Som ett resultat av ändrade arbetssätt, omprioritering, rekryteringar och inlån av personal från andra delar av landet, har vi kunnat fatta beslut i en hög takt under 2021. Vi har genomfört fältbesök till fots, från skoter och även med hjälp av helikopter”, säger Staffan Norin, chef för Skogsstyrelsens region Nord, i ett pressmeddelande.
Skogsstyrelsen har under 2021 skickat 313 beslut till de skogsägare som ansökt om att få avverka i fjällnära skogar motsvarande över 12 600 hektar. Två tredjedelar (209) av antalet ansökningar fick avslag eller delvis avslag. Och i ett 90-tal ärenden har motsvarande 75 miljoner kronor betalats, men beslut har fattats för sammantaget 300 miljoner kronor, visar sammanställningen för 2021.
Den höga inströmningen av ärenden hösten 2020 har fortsatt även under förra året med över 500 nya ansökningar, motsvarande drygt 13 000 hektar. Det kan jämföras med ett normalt år då det kom in ansökningar motsvarande runt 3 500 hektar.
Trots extrainsatser fanns det vid årsskiftet drygt 280 ansökningar som väntade på beslut.
”Varje ärende prövas noga enligt regelverket med en utredning av naturvärden, beståndsålder, föryngringsmöjligheter och hänsynsbehov. Ofta krävs fältbesök på barmark, i bestånd där bedömningarna är svårare. I de fall markägaren har rätt till ersättning måste virkesvolymen mätas in för att bestämma ersättningens storlek, även detta i fält. Därefter värderas beståndet och beslut tas om ersättningens storlek”, skriver Skogsstyrelsen.
Det stora inflödet av ärenden gör att det kan det ta 1,5 år att få beslut om ansökan beroende på när på året den kommer in. Därtill kan det ta ytterligare cirka ett år för att få besked om ersättningens storlek.
”Vår kraftsamling för att beta av ärenden fortsätter under 2022 och här är det viktigt att vi får så bra underlag i ansökan som möjligt av skogsägaren. Handläggningstiden förlängs om kartan är felaktig och omfattar fel fastighet, vattendrag eller skogar som inte uppnått lägsta slutavverkningsålder”, säger Kristina Nilson, en av Skogsstyrelsens samordnare.