
När världshandeln präglas av oro för godtyckliga tullar och risk för handelskrig påverkas förstås även skogsindustrin. Någon lösning är inte i sikte och att EU både förhandlar och samtidigt utformar motåtgärder visar tydligt på en begränsade tilltro till möjligheterna att nå godtagbara lösningar.
Inte bara exporten påverkas av hotande protektionism, utan även möjligheterna till långsiktiga investeringar. Att säkra marknader för svenska trävaror är en grundbult i hela skogsnäringen, och när förhandlingar drar ut på tiden ökar osäkerheten.
Samtidigt pågår arbetet inom EU med LULUCF- förordningen (Land Use, Land-Use Change, and Forestry), där vi är många som ännu inte ser de långsiktiga klimat- och samhällsekonomiska fördelarna tydligt nog. Det finns stora utmaningar i hur vi ska mäta effekterna av förnybara skogsprodukter som ska ersätta de mer fossilbaserade alternativen.
I teorin låter det enkelt – skogen växer, binder koldioxid och bidrar till grön omställning. I praktiken är beräkningarna mer komplexa, och de regler som nu tar form kan få långtgående konsekvenser för svensk skogspolitik och industrins möjligheter att växa hållbart.
”Inte bara exporten påverkas av hotande protektionism, utan även möjligheterna till långsiktiga investeringar.”
Vissa bitar börjar falla på plats, när det gäller andra famlar vi fortfarande i ett otydligt regelverk som ännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Att förstå och anpassa sig till dessa förändringar kommer att vara avgörande för skogsindustrins framtid.

Samtidigt som frågetecknen kring EU och USA kvarstår, kan vi konstatera att de svenska virkespriserna fortsatt är riktigt höga. Det visar på en stark efterfrågan och en stabil marknad för svenska skogsprodukter. Frågan är om denna uppgång är hållbar eller om vi står inför justeringar när världshandeln stabiliseras.
Äntligen, efter många års förberedelser och utvecklingsarbete, har Viol 3 lanserats i början av maj. Ett digitalt system som kommer att effektivisera virkesaffären och skapa tydligare flöden genom hela kedjan – från skog till industri. Att systemet kommer att fylla sin funktion råder det ingen tvekan om, men många frågor återstår, särskilt kring kostnaden för mindre aktörer. Den digitala transformationen är nödvändig, men den måste också vara inkluderande. Så, när vi blickar framåt i en tid av förändring på både hemmaplan och internationellt, står det klart att skogens roll som klimatlösning och ekonomisk motor aldrig varit viktigare. Med rätt förutsättningar kan svensk skog fortsätta leverera både hållbarhet och tillväxt. Det är en möjlighet vi inte har råd att missa.