Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Träd som bär spår av fäbodsaktiviteter, som har använts som del av jaktfällor eller som har skadats vid svedjebruk berättar om vår gemensamma historia. Begreppet culturally modified trees (CMT) avser träd som är biologiska kulturarv och som ger en chans att förstå människans aktiviteter i markerna. Några exempel är hamlade askar, katade tallar och bastlindar.
Detta och mycket mer beskriver biologen och landskapshistorikern Tomas Ljung i sin artikel i en färsk gratisbok från myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). I den berättar tio forskare från olika forskningsområden om trädens många olika kulturella roller.
I dag finner man ofta de äldsta träden i stadsmiljöer, parker och kyrkogårdar. De är kulturhistoria och måste skötas om för att fortsätta att berätta om den. Landskapsarkitekt Katarina Henriksson skriver bland annat om detta. Andra artiklar handlar om efternamn, slöjd, björksav och barkbröd, skrönor och förvaltningen av skogsallmänningar i Norra Österbotten under 1600-talet.
Träd är som bekant inte bara virke och massa. Historia, kultur och språk, slöjd, skrönor och vanliga efternamn – träden finns överallt.
Boken bygger på föredrag från ett arrangemang som ordnades av Isof.
LÄS MER
Annika Karlholm, Tommy Kuusela, Kristina Neumüller och Eva Thelin: Träd i Sverige – kulturhistoriska och samtida perspektiv (Institutet för språk och folk minnen, 2024).