Stiltje efter stormen. Så skulle man kunna säga om dagens råvarumarknad.
Inga ändringar finns i köparnas grundprislistor, med ett undantag, Norrskog. Föreningen har infört ett garantipris/stormpris. Det är dock ej offentligt på hemsidan. Enbart medlemmar kan få den uppgiften. Det gäller även de vanliga prislistorna. De är enbart för medlemmar.
–Vi ser inget värde att ha prislistorna offentliga. Vår kommunikation är med medlemmarna i första hand. Offentliga prislistor ökar förvirringen eftersom de är svåra att jämföra, säger Olof Söderström, virkeschef på Norrskog.
Nu måste alltså icke medlemmar som vill sälja ringa en virkesköpare på Norrskog. Att sitta hemma och jämföra går alltså inte lika lätt som tidigare. SCA och Södra har offentliga stormpriser.
–Det blir inte bättre av att titta på en prislista och jämförelser haltar, menar Olof Söderström.
Norrskogs konkurrenter är i första hand Nätraälven, Norra Skogsägarna, Holmen och SCA. Nätraälven vidgår öppet att påslag utöver listorna är vanligt. Prislistorna kan vara en grund för jämförelser och för att få en uppfattning om marknadsläget.
Men det tycker alltså inte Norrskog. Leverantörerna har inget att vinna på det, är föreningens inställning. Nätraälvens och SCA:s listpriser ligger klart över Norrskog. Det är naturligtvis inte så tilltalande att framför allt ligga efter skogsägarföreningen Nätraälven. De övriga har ungefär samma nivå som Norrskog.
För att skapa en tryggare marknad behövs öppenhet om priserna. Det har Johan Möller på Skogforsk länge hävdat och nu nyligen upprepade Johan Freij på Danske Bank detta. Skogsägarkåren förändras, stadens markägare och utborna ökar i antal och de som bor på sina fastigheter blir färre.
Många av stadsmarkägarna är osäkra som skogsägare och bor långt ifrån sin fastighet och de är oftast inte ekonomiskt beroende av sin skog.
Känner de sig osäkra och otrygga i sitt skogsägande så avverkar de inte. Det kommer naturligtvis på sikt att få effekter för industrin. Brist på råvara med stigande priser blir följden.
–”Stadens skogsägare” har mindre möjligheter att skapa sig en bild av marknaden. De snackar inte med grannarna och känner stor osäkerhet i samtal om skog, menar Freij.
I FInland är det obligatoriskt att månadsvis anmäla vad rotposterna sålts för. Priserna publiceras också i Norge, men med ett års fördröjning. I Sverige är Skogsstyrelsens statistik mycket ofullständig och omfattar endast leveransvirke.
Text: Lars Åkerman
SKOGEN 2/2014