Det måste vara granskog. Den måste vara skiktad. Avverka bara de riktigt grova träden. Se till att virkesförrådet inte blir för lågt. Ja, det är de fyra enkla grundreglerna för blädning enligt Lars Lundqvist, skötselforskare vid SLU i Umeå.
Här utvecklar han sina erfarenheter:
Skiktad granskog
– Blädning förutsätter att skogen är skiktad. Det måste finnas en spridning i höjd och diameter. Tallen skiktar sig normalt dåligt. Så av våra två barrträd är det bara granen som kan komma ifråga.
Men har du en skiktad granskog, kanske en gammal olikåldrig ”bondskog”, så kan blädning vara ett mycket intressant alternativ: du får hög produktion av värdefullt grovt virke.
Bra på svaga granmarker
– Många tror att blädning fungerar bäst på de riktigt bördiga granmarkerna. Det är fel. Skall man utnyttja markens produktionsförmåga fullt ut måste man ha stora virkesförråd på bördiga marker. Då blir det lätt för mörkt för småträden.
På magrare marker kan man ha ett mindre förråd, och då kan smågranen komma upp och överleva. Dom finaste blädningsskogarna har jag hittills sett i Jämtland och Västerbotten.
Man behöver inte lösa evigheten just nu
– I debatten om blädning har man alltid fokuserat på föryngringen: finns det tillräckligt många plantor och småträd? Eller tar skogen slut om 50 år? Eller 100 eller 200 år?
Men varför måste vi lösa alla problem just nu? De träd vi skall avverka de närmaste 50 åren finns ju redan på plats och har kommit en bra bit på väg. Vad som händer efter 50 år behöver vi inte ta ansvar för i dag. Och vad som händer om 100 år är nästan omöjligt att förutse. För att inte tala om 5.000 år!
Så se det lite avspänt: Bläda i dag och se hur skogen ser ut om 10-15 år. Är det fortfarande en skiktad granskog kan du bläda en gång till. Och så gör du likadant om 20-30 år osv. Tar skogen slut, så får du lösa det då. Men finns det fortfarande en fullskiktad skog är det bara att fortsätta.
Se det som en gallring
– Jag tror att många ser alltför högtidligt på det här med blädning. Som om det vore ett oåterkalleligt livsavgörande beslut. Men det är det inte. Du kan när som helst slutavverka och byta till trakthyggesbruk. Däremot är det nästan omöjligt att gå andra vägen, från trakthyggesbruk till blädning!
Så se på blädning som vilken gallring som helst. Det är bara det att du skall koncentrera dig på de riktigt grova träden.
Ta bara de grova träden
Enligt skolböckerna skulle man ta ut träd i alla diameterklasser när man blädade. Det tror jag var en felsyn. Man hade sett på lyckade blädningsskogar, bl.a. i alperna. De har en s.k. J-kurva i sin stamfördelning: det finns många klena träd och sedan allt färre grova träd. Men det där är inget man aktivt behöver tänka på. Det ordnar naturen själv.
De tidiga skogsskötarna blandade ihop orsak och verkan, och trodde att naturen behövde hjälp på traven. Nej, ta bara ut de riktigt grova träden. Skogens filéer. Och låt resten stå på tillväxt.
30 % gallringsuttag
Precis som vid vanlig gallring får du inte avverka för hårt. Då ökar risken för storm- och snöskador. Jag tror att man skall hålla sig inom 30 procent av virkesförrådet, inklusive stickvägar.
Här gäller det att vara försiktig: för i en blädning är det lätt att avverka för hårt – man tar ju bara ut riktigt grova träd och då går det snabbt att fylla sin kvot.
Våra ögon är i dag inställda på trakthyggesbruk. Vi ”vet” intuitivt vad som är ett lämpligt gallringsuttag i en låggallring. Men det stämmer alltså inte vid blädning.
Fyra älskande par…
All avverkning sänker tillväxten. Det gäller vanlig gallring. Och det gäller blädning. En försiktig avverkning ger ett kortvarigt tillväxttapp. En hård avverkning ger en långvarig tillväxtförlust – det tar lång tid för skogen att åter komma i full produktion.
En blädningsskog skall alltid vara tät – även efter en avverkning. En kollega till mig har formulerat det så att ”i en bra blädningsskog ryms det fyra älskande par per hektar – och farmor kan gå genom skogen utan att bli generad”.
Man kan också se det lite torrare. Tabellen är ett försök att gaffla in ett lägsta ”tumregelförråd” i olika skogar. Så länge man ligger över dessa värden har skogen en bra produktion – och man riskerar inte att hamna under skogsvårdslagens miniminivåer.
Men ta inte tabellens värden alltför bokstavligt. Som alltid skall skogsskötseln styras av din ekonomi och dina förväntningar på framtiden. Och där finns det ju som bekant många svar – och definitivt inga fasta facit!
Lycka till!
Text: Carl-Henrik Palmér
| ”Tumregelförråd”, m3sk per hektar | ||
|---|---|---|
| Svag granmark | Bättre granmark | |
| Norra Norrland | 100 | 150 |
| Södra Norrland | 120 | 170 |
| Svealand | 150 | 230 |
| Götaland | 180 | 300 |
Exempel: En skiktad granskog på bra mark i Svealand har ett virkesförråd på 300 m3sk per hektar. Det går alltså bra att ta ut 70 m3sk utan att gå under det rekommenderade förrådet, som är ungefär 230 m3sk per hektar. Med en medelstam på 0,5 m3sk, så blir det ungefär 140 träd.
Observera att vi inte har någon ålder i tabellen. Men i en blädningsskog finns det ju ingen entydig ålder.
Har du blädat?
Sedan några år finns det en definition på blädningsskog: Klava in alla träd över ca 5 cm i brösthöjd på en tillräckligt stor yta, minst 1.000 m2. Utgå från det klenaste och det grövsta trädet och dela sedan in träden i fyra diameterklasser mellan dessa. (se figur kanske). Om det då finns
• träd i alla fyra klasserna
• och flest träd i den klenaste fjärdedelen
• och näst flest träd i den näst klenaste fjärdedelen
• då är det en blädningsskog (förutsatt att virkesförrådet går över skogsvårdslagens ”skamgräns”).
Så enkelt är det!
SKOGEN 2001