Skogsforskning

Med hjälp av den nationella laserskanningens detaljrikedom kan skogsägare med större precision utföra rätt åtgärd på rätt plats i sin skog. Det visar Pär Wilhelmsson i sin doktorsavhandling vid SLU.

​​​​​​​I en ny avhandling av Nils Fagerberg undersöks hur plockhuggning som hyggesfri skötselmetod kan optimeras. Tanken är att få både hög avkastning och öka den biologiska mångfalden.

Det uppstår ingen koldioxidbomb efter avverkning.  Ett kalhygge binder mer koldioxid än det släpper ut redan tio år efter avverkning. Det hävdar en ny, omfattande forskningsstudie av brukade skogar i Norden.

Att skogen är extra väldoftande kan vara ett tecken på att träden är klimatstressade, enligt forskning från Lunds universitet.

I ett öppet brev till EU:s lagstiftande instanser skriver 550 forskare att ett hållbart brukande av skogen, där tillväxten används till träprodukter, är klimatsmart och säkrar tillgången på bostäder och sysselsättning i Europa.

Det råder brist på förädlade granplantor. Ett genombrott inom forskningen kan på sikt säkra tillgången.

Omloppstiderna sjunker och det finns anledning att låta enskilda bestånd bli äldre för att göra största möjliga ekosystemnytta. Det uppger Johan Sonesson, seniorforskare på Skogforsk. Men han undanber sig schablonmässiga åtgärder.

Det ökade virkesvärdet åts upp av ökade skogsbrukskostnader. Det visar Skogforsks skogsbruksindex för 2021.

KSLA utlyser närmare nio miljoner kronor i forskningsanslag. Drygt en miljon ska gå till forskning om äganderätten.

Skogsmaskiner står för mindre än en procent av de skogsbränder som leder till utryckning. Satsningar på utbildning och bättre rutiner har gett resultat. Men glöm inte att stötta sommarvikarier, påminner Skogforsk i en ny rapport.