Skogsforskning

Igenväxt betesmark kan bli till fina blandskogar genom röjning och gallring. Det kan vara ett kostnadseffektivt sätt att få fram områden som komplement till reservat, tror forskare.

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en förfinad metod för att avgöra hur mycket koldioxid som träd tar upp från atmosfären. Det kan bidra till säkrare klimatprognoser.

För träd i nordliga klimat är det viktigt att knopparna inte lockas att slå ut vid tillfälliga varmare perioder under vintern, utan först när det är vår på riktigt. Nu vet forskarna hur det går till.

Nu har Skogssällskapet bestämt vilka projekt som får dela på 19 miljoner kronor. En av många målsättningar är att fler ska kunna njuta av skogen.

Sverige behöver kartlägga hur mycket växthusgaser som landets skogar och dess marker binder respektive avger. Regeringen har därför bett Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att ta fram prognoser fram till år 2030.

Undermåliga avlägg kan kosta skogsbruket åtskilligt i form av lägre effektivitet och högre kostnader. Skogforsk har nu utvecklat en så kallad GIS-modell som visar var avläggen bäst placeras.

Tallplantor med flera toppskott och ett busklikt utseende har de senaste åren skapat oro och spekulationer. Nu ska Skogforsk och andra experter reda ut vad som egentligen har hänt.

Global uppvärmning hotar skogsväxter som trivs i svalare temperaturer. Ett forskarteam har tagit reda på var de kallare platserna finns med förhoppningen att arterna ska kunna överleva där.

Inom kort startar två nya forskningsprojekt vid Lunds universitet för att undersöka hur granskogens egna partikelutsläpp påverkar klimatet. Granarna tycks nämligen ha en avkylande effekt.

Södras forskningsstiftelse ger tre miljoner kronor till tre olika forskningsprojekt med koppling till biologisk mångfald.