skogsentreprenör

Skogsentreprenörsföretaget Skogsnicke frias i ytterligare en dom. Företaget behöver inte betala skadestånd till en grupp kamerunska gästarbetare, fastslår hovrätten.

RUTINER. Det finns ett smörjschema för maskinen. Det finns goda skäl att inte slarva med det, ändå kan det vara svårt att få till de goda rutinerna i jobbet. Man är ju inte mer än människa. 

När man blir arbetsgivare åt sina kam­rater eller kanske brorsan gäller det att hålla i sär de olika rollerna.

Nej, det är inte någon rotreducerare. Eller barkmaskin. Det är en stocksvarv. Det finns bara några få i landet och en av dem körs av Pia Abrahamsson och hennes pappa Eino.

Nej, svarar en knapp majoritet som inte tycker att samarbetet mellan virkesköpare, entreprenör och skogsägare fungerar, när vi för en tid sedan ställde frågan till våra läsare.

Visst, virkesköparen har framfört skogsägarens önskemål till entreprenören och maskinföraren, traktdirektivet är klart. Men räcker det? Skulle det behövs en direktkontakt mellan entreprenör och skogsägare? Vad tycker du?

– Om man på allvar börjar se över planeringen skulle entreprenörerna kunna få en lönsam verksamhet med dagens ersättningsnivåer. Det säger Karl-Magnus Hembjer, företagsutvecklare hos SMF.

I SKOGEN nr 9 2013 presenterade jag en modell för att diagnosticera vad som är bra och dålig organisationsmiljö för maskinförarna. Här följer jag upp med att visa på mönster, företagets goda repektive onda cirkeln, som jag kunnat härleda från intervjuundersökningar med entreprenörer och maskinförare.

”Ingen vill köra skift egentligen” säger en maskinentreprenör när SKOGEN kontaktar för att få veta hur de lagt upp arbetsgången. Men hur ser verkligheten ut? Här är ett exempel.

Öka lönsamheten i företagen! Höj statusen i avverkningsarbetet! Lös problemen med lån till skogsmaskiner!