SKOGENs ledare

Det finns 800 växter och djur som gillar ­björken. Ytterligare 800 älskar den! Och på senare årtionden har även vi människor fått upp ögonen igen för vår vita vän: Sedan 1950-talet har björken fördubblat sin volym i de svenska skogarna. I ungskogarna har den i dag samma virkesvolym som granen. Och sett till arealen breder den också ut sig.

Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.

Om 1920-talet förknippas med tillväxt, vetenskap, konst och flärd så lär 2020-talet bli mätandets årtionde. Aldrig har vi kunnat mäta så mycket som nu. Och utvecklingen galopperar. Vart ska vi låta den ta vägen?

Hälften av förskolebarnen i Sverige använder internet varje dag. Många förskolor är visser­ligen bra på att komma ut i friska luften, men på eftermiddagen blir de små hemkörda av sina omtänksamma föräldrar till hemmets lugna vrå. 

Det lackar mot jul. Ädelgranen brer åter ut sig som ett invasivt trädslag i svenska hem. Över min och många skogsbrukares tröskel kommer inte denna främling.

Röjningsberget – en miljon hektar ungskog som vi inte hunnit med – är en utmaning som det har pratats om länge och högt. På Föreningen ­Skogens Höstexkursion diskuterades ett nytt berg som däremot tornar upp sig i tysthet: Naturvårds­berget.

I septembernumret av SKOGEN skriver vi om naturvårdsgallring i ordets gamla bemärkelse. Att gallra för ökad mångfald. I motsats till den nyare tolkningen att man gallrar bort naturvärden för att slippa en nyckelbiotop.

Nu är det dags att planera vinterns avverkningar och beställa vårens plantor. Om 50 till 100 år ger planteringen sedan ny utdelning. Många människor häpnar över det långsiktiga perspektivet. Men nu höjs röster för mer kvartalsekonomiska resonemang. Lite överraskande dyker de upp i klimatdebatten. 

Folk klagar över att världen polariseras. Men vi borde kanske ha mer av den varan. Åtminstone i skogen.

När man pratar med politiker och lobbyister i Bryssel bjuder de på många historier i Bellmanformat. ”En tysk och en rysk och en Bellman”, som barnen brukar säga.