skogens klimatnytta

Kolupptaget i Finlands skogar sjönk i fjol och räcker inte för att kompensera de totala utsläppen från landets markanvändning som därmed blir en kolkälla i stället för sänka, enligt en preliminär beräkning. 

Beslutsfattare i klimatfrågor ser ofta mest till trädens förmåga att binda kol. Men skogens klimatnytta är långt mer omfattande och komplicerad än så, enligt en internationell forskningsstudie.

De intensivt brukade skogarna i det boreala barrskogsbältet, exempelvis i Sverige, fångar upp mer kol än skogar som brukas mindre, enligt en ny forskningsstudie.

Det tar inte mer än åtta till tretton år innan återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut, enligt mätningar från Linnéuniversitetet.

Att minska avverkningarna gör stor och omedelbar klimatnytta. Dagens skogsbruk, däremot, gör klimatnytta tidigast om hundra år, enligt forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet.

Skogens och skogsbrukets klimatpåverkan har flera sidor man bör ta med i beräkningen, visar en ny rapport.

Södra använder sig av virtuell verklighet för att öka kunskapen om skogsskötsel och träprodukters klimatnytta.

Ett aktivt skogsbruk och mera trä borde höra till EU:s viktigaste verktyg i klimatpolitiken. Men då måste Sverige leverera väl underbyggd kunskap, skriver författaren och historikern Gunnar Wetterberg i Expressen.

Skogens roll i klimatarbetet är betydelsefull och branschen slår sig gärna för bröstet så att hjälte­glorian guppar. Men skogs­brukets verksamheter i sig sörplar bränsle och genererar utsläpp och det finns stort utrymme för förbättringar.

Skogsgödsling ökar tillväxten, bindningen av kol och klimatnyttan. Verkar det som. Åtminstone i vissa skogstyper. Om fyra år vet vi mer om hela ­bilden, hoppas en grupp SLU-forskare.