naturvårdshänsyn

Biotoptopp i Kronoberg

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Brunpudrad nållav
Brunpudrad nållav är en signalart som dessutom är rödlistad. Den växer på grova, barklösa stubbar av främst gran, björk och al och förekommer oftast i fuktiga skogar av naturskogskaraktär. Foto: Sigve Reiso/Naturarkivet
Publicerad:

Enklare att skydda egen skog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
blandskog, skyddad skog
Foto: Bo Göran Backström/SkogenBild
Publicerad:

Lavskrikan klarar inte gallringarna

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
En infångad lavskrika ska ringmärkas och förses med radiosändare. Foto: Matts Bildström/SKOGENbild
Foto: Matts Bildström/SKOGENbild

Gynna skogsfåglarna

Perfekt skog för lavskrika. Foto: Matts Bildström/SKOGENbildPerfekt skog. Lagom öppen med sammanväxta träd där fåglarna kan dölja sina bon.

Det finns en del åtgärder som stärker överlevnaden.
• Behåll eller skapa komplexa barrskogar. Gärna med stående murkna stubbar, även björk, där fåglarna kan bygga sina bohål och få skydd under vintern.
• Röj inte bort skyddande vegetation. Granar och sly i under-vegetationen ger bra skydd mot andra fåglar.
• Undvik låggallring där man i första hand tar bort små träd.
• Naturanpassat skogsbruk och varierad röjning och gallring i ungskogarna gynnar skogsfåglarna.

Olof Widenfalk på Skogforsk ser att flertalet skogsfåglar ökat i antal, mycket tack vare skogsbrukets hänsyn, men för en del arter med en nedåtgående trend är det mer problematiskt.
–Arter som till exempel tall- och entita, trädkrypare och lavskrika har inte ökat. Kanske krävs det mer tid för att de ska svara på hänsynsåtgärderna, men det kan också bero på att de har högre krav på skogsmiljön än andra arter. Det krävs mer riktade forskningsprojekt och fortsatt uppföljning för att undersöka vad orsaken är.                              

Text: Peter Björck • Källa: Skogforsk

 

Publicerad:

SKOGEN fyller 100 år

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Tidningen SKOGEN, årgång 1, november 1914.
Tidningen SKOGEN, årgång 1, november 1914. Se bilagan.
Publicerad:

Faunadepåer räddar liv

Bild för Lars Davner Written by Lars Davner On the
Faunadepå i Ramnäs, Västmanland.
En faunadepå i Ramnäs i Västmanland har allt från olikåldriga lövträd till livgivande vatten. Gott om substrat förhöjer naturvärden och ger hotade arter en chans till fortsatt liv.

Objekt med naturvärden

Skogsstyrelsen har sedan 1990 haft regeringens uppdrag att inventera nyckelbiotoper på privatmark. Skogsbolag och större markägare har tidigare genomfört motsvarande inventeringar på sina marker, men även dessa arealer inventeras idag av Skogsstyrelsen.

Syftet är att få bättre kunskap om var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla miljöer. Många nyckelbiotoper är fortfarande okända fastslår Skogsstyrelsen.

Inventeringar har genomförts i hela landet med en gemensam metod. Drygt femtio typer av nyckelbiotoper har definierats, avgränsats och beskrivits i fält av specialutbildad personal.

Resultatet ska användas till rådgivning och planering av insatser för naturvården. Nyckelbiotoperna presenteras via Skogsstyrelsens karttjänst på nätet. Sök på Skogens Pärlor.

Publicerad:

Sidor