naturvårdshänsyn

Biotoptopp i Kronoberg

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Brunpudrad nållav
Brunpudrad nållav är en signalart som dessutom är rödlistad. Den växer på grova, barklösa stubbar av främst gran, björk och al och förekommer oftast i fuktiga skogar av naturskogskaraktär. Foto: Sigve Reiso/Naturarkivet
Publicerad:

Enklare att skydda egen skog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
blandskog, skyddad skog
Foto: Bo Göran Backström/SkogenBild
Publicerad:

Lavskrikan klarar inte gallringarna

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
En infångad lavskrika ska ringmärkas och förses med radiosändare. Foto: Matts Bildström/SKOGENbild
Foto: Matts Bildström/SKOGENbild

Gynna skogsfåglarna

Perfekt skog för lavskrika. Foto: Matts Bildström/SKOGENbildPerfekt skog. Lagom öppen med sammanväxta träd där fåglarna kan dölja sina bon.

Det finns en del åtgärder som stärker överlevnaden.
• Behåll eller skapa komplexa barrskogar. Gärna med stående murkna stubbar, även björk, där fåglarna kan bygga sina bohål och få skydd under vintern.
• Röj inte bort skyddande vegetation. Granar och sly i under-vegetationen ger bra skydd mot andra fåglar.
• Undvik låggallring där man i första hand tar bort små träd.
• Naturanpassat skogsbruk och varierad röjning och gallring i ungskogarna gynnar skogsfåglarna.

Olof Widenfalk på Skogforsk ser att flertalet skogsfåglar ökat i antal, mycket tack vare skogsbrukets hänsyn, men för en del arter med en nedåtgående trend är det mer problematiskt.
–Arter som till exempel tall- och entita, trädkrypare och lavskrika har inte ökat. Kanske krävs det mer tid för att de ska svara på hänsynsåtgärderna, men det kan också bero på att de har högre krav på skogsmiljön än andra arter. Det krävs mer riktade forskningsprojekt och fortsatt uppföljning för att undersöka vad orsaken är.                              

Text: Peter Björck • Källa: Skogforsk

 

Publicerad:

SKOGEN fyller 100 år

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Tidningen SKOGEN, årgång 1, november 1914.
Tidningen SKOGEN, årgång 1, november 1914. Se bilagan.
Publicerad:

Faunadepåer räddar liv

Bild för Lars Davner Written by Lars Davner On the
Faunadepå i Ramnäs, Västmanland.
En faunadepå i Ramnäs i Västmanland har allt från olikåldriga lövträd till livgivande vatten. Gott om substrat förhöjer naturvärden och ger hotade arter en chans till fortsatt liv.

Objekt med naturvärden

Skogsstyrelsen har sedan 1990 haft regeringens uppdrag att inventera nyckelbiotoper på privatmark. Skogsbolag och större markägare har tidigare genomfört motsvarande inventeringar på sina marker, men även dessa arealer inventeras idag av Skogsstyrelsen.

Syftet är att få bättre kunskap om var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla miljöer. Många nyckelbiotoper är fortfarande okända fastslår Skogsstyrelsen.

Inventeringar har genomförts i hela landet med en gemensam metod. Drygt femtio typer av nyckelbiotoper har definierats, avgränsats och beskrivits i fält av specialutbildad personal.

Resultatet ska användas till rådgivning och planering av insatser för naturvården. Nyckelbiotoperna presenteras via Skogsstyrelsens karttjänst på nätet. Sök på Skogens Pärlor.

Publicerad:

Flisjakten hotar värdefull sälg

Bild för Lars Davner Written by Lars Davner On the
Sälgstubbar vid åkerkant.
Björkvik, Sörmland i april. Här offrades sälgdungen och förpassades till grothögen.

Sälgen behövs

På Skogsstyrelsens hemsida står bland annat om ”Naturvårdande skötsel för biologisk mångfald”. Även enstaka punktåtgärder, som att spara sälg, kan ha mycket god effekt och gynna den biologiska mångfalden.

Jordbruksverket har gett ut en informationsfolder som heter Sälgen behövs. Inledningen är tydlig:
Hjälp humlor och bin så hjälper de dig. En bra pollinering höjer skördens kvalitet och därmed  odlarens intäkter.

Jordbruksverket påpekar att den största bristen i landskapet  är sälgar som fått växa sig gamla, höga och grova. Problemet vid åkerbryn är att sälgen röjs bort med annat sly. Kvar blir en stubbmatta som skjuter nya skott. Lösningen är att välja ut enstaka större sälgar som får växa sig riktigt stora och bli så kallade framtidssälgar.

Många sälgar stryker med även inne i skogen vid röjning, gallring och slutavverkning. Märk ut och spara värdefulla träd! Inte minst  de skröpliga sälgarna kan vara värdefullare än de ser ut.

Boken Sälg – livets viktigaste frukost, konstaterar: Faller sälgen faller mångfalden. Stora ensamma sälgar är rikedom. I blommorna finns den nektar och pollenskatt som bina behöver mitt i våren. Det visste man förr. Men vet vi det nu?

178 fjärilsarter och 276 skalbaggar är knutna till sälgen. Är detta en livsmiljö som ska offras i jakten på biobränsle?          
 

Publicerad:

Sidor