naturvård

Högskolan i Skövde har tagit fram ett verktyg som visar hur den biologisk mångfalden ser ut i ett landskap och och hur den påverkas av planerade åtgärder.

En fond uppbyggt av produktionsavgifter från skogsägare skulle kunna kompensera dem som göra stora avsättningar för naturvård, enligt ett forskarlag som analyserat markplanering.

Endast en av tio skogsägare kan tänka sig att göra mer naturvårdsinsatser än de redan gör, enligt en studie. 

Skötseln av skyddade skogar är kraftigt eftersatt, i många fall är läget akut.

Skulle högre ersättning till skogsägarna öka lusten till naturvård? Eller handlar det inte om pengarna? Är det roligare att äga brukad skog än miljöpärlor? Svara på månadens fråga!

De frivilliga avsättningarna ökade under 2019. Det är de stats- och bolagsägda skogarna som främst står för ökningen.

Forskare vill använda lågproduktiv obrukad tallskog, så kallade impediment, för att stärka den biologiska mångfalden.

Om 1920-talet förknippas med tillväxt, vetenskap, konst och flärd så lär 2020-talet bli mätandets årtionde. Aldrig har vi kunnat mäta så mycket som nu. Och utvecklingen galopperar. Vart ska vi låta den ta vägen?

Röjningsberget – en miljon hektar ungskog som vi inte hunnit med – är en utmaning som det har pratats om länge och högt. På Föreningen ­Skogens Höstexkursion diskuterades ett nytt berg som däremot tornar upp sig i tysthet: Naturvårds­berget.

Naturvårdande skötsel, även av enklare slag, uteblir på stora arealer i de svenska skogarna. Det drabbar såväl biologisk mångfald som råvarutillgång, enligt en studie från Skogforsk.