naturvård

Forskare vill använda lågproduktiv obrukad tallskog, så kallade impediment, för att stärka den biologiska mångfalden.

Om 1920-talet förknippas med tillväxt, vetenskap, konst och flärd så lär 2020-talet bli mätandets årtionde. Aldrig har vi kunnat mäta så mycket som nu. Och utvecklingen galopperar. Vart ska vi låta den ta vägen?

Röjningsberget – en miljon hektar ungskog som vi inte hunnit med – är en utmaning som det har pratats om länge och högt. På Föreningen ­Skogens Höstexkursion diskuterades ett nytt berg som däremot tornar upp sig i tysthet: Naturvårds­berget.

Naturvårdande skötsel, även av enklare slag, uteblir på stora arealer i de svenska skogarna. Det drabbar såväl biologisk mångfald som råvarutillgång, enligt en studie från Skogforsk.

I septembernumret av SKOGEN skriver vi om naturvårdsgallring i ordets gamla bemärkelse. Att gallra för ökad mångfald. I motsats till den nyare tolkningen att man gallrar bort naturvärden för att slippa en nyckelbiotop.

DET KOM ETT BREV. Tändstickor i all ära, asp gör stor nytta där den står – i synnerhet om den är innanmurken och hem åt ­hålbyggare.

STOLT. Sveaskogs nya skogsbrukschef har jobbat länge inom bolaget och kan dra nytta av sin erfarenhet av olika roller i sitt ledarskap. Nu ska han ­rädda världen.

För att öka mångfalden i naturen placerar Södra ut 5 500 bihotell i medlemmarnas skogar och trädgårdar. Hotellen riktar sig till målgruppen solitärbin och Södra hoppas på gäster redan i vår.

INFLYTANDE. Gärna reservat, om jag får vara med och påverka. Så tänker Björn Lundqvist om sin gammelskog. Men ­värderingen är den svåra frågan.

PLANERING. Skogsanalytikern Martin Sjödin på Skogssällskapet har utvecklat ett datorverktyg som med hjälp av en tredimensionell terräng­modell kan simulera var dammar kan anläggas.