kolsänka

Det uppstår ingen koldioxidbomb efter avverkning.  Ett kalhygge binder mer koldioxid än det släpper ut redan tio år efter avverkning. Det hävdar en ny, omfattande forskningsstudie av brukade skogar i Norden.

Markägare som på olika sätt ökar kolbindningen i sin skogs- eller jordbruksmark ska gynnas ekonomiskt, enligt en gemensam rapport från flera myndigheter.

Det tar inte mer än åtta till tretton år innan återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut, enligt mätningar från Linnéuniversitetet.

När forskare undersökte svampars betydelse för kolinlagringen i skogsmarken gjorde de en förvånande upptäckt. Vissa svampar gör att marken innehåller mindre kol.

Enligt en ny rapport är skogsnäringens klimatnytta nästan lika stor som utsläppen från den svenska konsumtionen. Rapporten diskuteras på  ett seminarium i Almedalen i dag.

Riksdagens miljöutskott har fattat beslut i knäckfrågan om hur svenska skogars kolupptag ska rapporteras till EU enligt den så kallade LULUCF-förordningen. Beslutet gick på samma linje som stora delar av skogsnäringen.

Sverige behöver kartlägga hur mycket växthusgaser som landets skogar och dess marker binder respektive avger. Regeringen har därför bett Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att ta fram prognoser fram till år 2030.

Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trott. Det visar David Hadden i en avhandling från SLU. Enligt hans mätningar gav både produktionsskogar och urskogar ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären.