Här huggs första trädet till blivande förskolan Hoppet i Göteborg, landets första byggnad som byggs fossilfritt, enligt företaget Plockhugget som deltar i projektet.
Bilden visar en blädad och flerskiktad skog som plockhuggs kontinuerligt. Foto: Bengt Ek
Hyggesfritt är i ropet, men det är långt ifrån säkert att alla debattörer menar samma sak med begreppet. I väntan på en definition pejlar SKOGEN hur ett antal olika tyckare och aktörer med olika utgångspunkter ser på saken.
Är plockhuggning framtidens skötselmetod? Går det att få samma/bättre lönsamhet?
Eller talar riskerna för röt- och stormskador emot plockhuggning? Svara på Månadens fråga!
Skogsägare i blädad skog. Nu vill Skogsstyrelsen göra det lättare att använda hyggesfria metoder genom tydligare råd. Foto: Bosse Backström/SKOGENbild
Skogsstyrelsen förtydligade vid årsskiftet sina allmänna råd om vad som gäller vid hyggesfria avverkningsmetoder. Syftet är att få ett större genomslag för fler sätt att bruka skogen.
Hyggesfritt kommer att öka, oavsett vad man tycker. SKOGEN har frågat de största maskintillverkarna hur de ska möta framtiden och hur de bedömer efterfrågan.
Hur ska man sköta stadsskogen när ingen vill ha hyggen? Täby kommun norr om Stockholm arrangerade en kurs i plockhuggning. Förvaltare från övriga kranskommuner strömmade till.
Jag stakade mig nog lite i telefonen när jag ringde en tjänsteman på Skogsstyrelsen häromdagen. Jag undrade om vi tillsammans kunde besöka några av den ”nya” sortens huggningar som det pratas så mycket om. För att få myndighetens syn på dem.
Nu kan skogsägare pröva egna idéer om skogens skötsel, även om metoderna ligger i utkanten av lagen. Skogsstyrelsen föreslår hur man ska gå tillväga med så kallad adaptiv skogsskötsel.