gallring

Gallringsråd når inte ut

Bild för Teresia Borgman Written by Teresia Borgman On the
Gallring under Gallringsdagarna
På Gallringsdagarna visades olika typer av gallringsmaskiner och -koncept i jämförelseceller. Data från gallringarna sammanställdes för att användas som underlag för vidare diskussioner.
GALLRINGSDAGAR. Det finns bred samsyn om att bestånd över 20 meter inte bör gallras på grund av stormrisken. Men rådet har svårt att slå igenom ute i skogen.
Publicerad:

Höggallring ingen hit

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Folke Pettersson i gallringsförsöket i Kolfallet som han följt i mer än 20 år. Foto:Skogforsk
Höggallring är riskfylld och mer olönsam på lång sikt jämfört med låggallring. Det visar ett gallringsförsök i Gästrikland som Skogforsk följt i 20 år.
Publicerad:

Snart kommer smart gallring

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
Från luften, gallringsskördare i skog.
Gallringsskördaren från Komatsu Forest har en programvara som automatiskt regi­strerar kranvinkeln vid fällning. Foto: Johan Heurgren
Snart kan skogsägare få bättre koll på hur gallringen blev – och inte minst vad som står kvar. Ett nytt program spås göra snabbt genombrott.
Publicerad:

Gallringsidén styrde maskinvalet

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Kenneth Kifby
Kenneth Kifby har klart för sig hur han vill ha det i sina förstagallringar, och en liten smidig skotare är en viktig bit för att få ihop det pusslet.
– Maskinerna måste anpassas efter skogen och inte tvärtom, säger Kenneth Kifby i Främsteby i nordöstra Småland. Han vill ha minimalt med stickvägar och fler träd kvar efter en första gallring. Det styrde hans maskinval.
Publicerad:

Stickvägsfri gallring lockar

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
Åskådare tittar på en gallring.
Åskådarna kunde konstatera att skillnad finns, men inte så stor som man kan tro, mellan en stor och en liten maskin i gallringsfasen.
Intresset för stickvägsfri gallring ökar. Över hundra personer, entreprenörer och skogsägare, lockades till en visning i skogarna utanför Åmsele, Västerbotten.
Publicerad:

Mer kvar efter gallring

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
Jörgen Lindqvist
– Här har virket skotats ut. Tveksamt om man kan kalla det stickväg, säger Jörgen Lindqvist.
Många skogsägare tycker att dagens gallringsmetoder medför ett slöseri, exempelvis kommer huvuddelen av virket i en förstagallring från träd som stått i stickvägarna. Jörgen Lindqvist från Piteå har jobbat fram ett alternativ.
Publicerad:

Två invändningar mot att gallra hårdare mellan vägarna, enligt Skogsstyrelsens gallringsmall.

1. Risken för skador ökar
Generellt ökar risken för snöbrott och stormskador efter gallring. Även om det är själva vägarna som är den stora inkörsporten till skador, så ökar troligen risken ytterligare om vi gallrar hårdare mellan vägarna — men det finns det ingen forskning på.

På längre sikt blir det mer komplicerat. Om vi gallrar svagt mellan vägarna i förstagallringen, så måste vi göra en hårdare gallring nästa gång. Då är träden både högre och gängligare — och då ökar risken för skador. Ur skadesynpunkt är det ju alltid bättre att gallra tidigt.

Sidor