debatt

"Fel påstå att EU-direktiv stoppar skogsbruk”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT Rickard Axdorff, Naturbrukarna Sverige och miljökonsult Robert Wedmo skriver i en artikel på SvD Debatt 4/4 att det pågår en tyst revolution av nykolonialism som stoppar brukandet av mark och vatten. Roten till det onda är enligt dem EU:s naturvårdsdirektiv. Men de kan inte ha mer fel, anser Lovisa Hagberg, WWF.
Publicerad:

Ta vara på skogens trippelnytta!

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
klimat,skog
Foto: Södra
DEBATT Under det senaste året har atmosfärens koldioxidhalt nått nivån 400 ppm. Det visar långsiktiga mätningar på Hawaii. Forskarna är säkra på att detta är skadligt för jordens klimat. Det gäller att ta bort koldioxid ur atmosfären. Och här kan skogen göra trippelnytta! Det skriver företrädare för Södra i en debattartikel.
Publicerad:

”Importerade regler kan stoppa skogsbruket”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT. Djur som är så vanliga att de lagligen jagas här, kan användas som skäl för att stoppa användande av naturresurser. Detta är möjligt tack vare godtyckligt användande av importerade paragrafer. Hur kunde det gå så fel? undrar Rickard Axdorff, Naturbrukarna Sverige, och miljökonsult Robert Wedmo i en debattartikel i SvD.
Publicerad:

”Nationell samling för fossilfritt stål”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
LKAB
Bergväggen förstärks i Malmberget. Foto: LKAB/Fredric Alm
DEBATT. Statliga Vattenfall har, trots klimatlarm, ökat utsläppen av koldioxid. De ligger högt på listan över Europas utsläppsjättar av klimatgaser. Det skrev Dagens Industri för en vecka sedan. I dag hävdar Vattenfall, SSAB och LKAB i en debattartikel att de vill ta ett ansvar för koldioxidfrågan. Samtidigt uppmanar de regeringen att stötta ”en nationell samling för en fossilfri stålindustri”.
Publicerad:

”Bioekonomin – det nya svenska undret”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
blandskog
Foto: Björn Svensson, SKOGENbild
DEBATT. Vi har alla hört om det svenska musikundret. I 40 år har Sverige varit världsbäst på musik. Nu ser vi ett nytt under växa fram. Omställningen till biobaserad ekonomi innebär att vi byter ut fossil olja mot förnybart biologiskt material – biomassa. Det skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i Dala-Demokraten.
Publicerad:

Politisk passivitet stoppar skogens möjligheter

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
DEBATT. Kommunerna kan använda sitt planmonopol till att styra mot trähus, och regeringen kan låta bli att skjuta biobaserade drivmedel i sank. På internationella skogsdagen menar Norrskogs företrädare att regering och kommuner bromsar utvecklingen av skogens möjligheter för klimatet och landet.
Publicerad:

Dålig vägledning om ”gröna” jobb för unga

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT. Att få fler unga människor att välja ett yrke inom jord, djur, skog och trädgård är nödvändigt i omställningen till ett hållbarare och säkrare samhälle. Det är också här jobben finns. Studievägledare och kommuner spelar en avgörande roll i detta arbete. Idag stjälper de ofta mer än hjälper, skriver arbetsgruppen Ung i gröna näringar.
Publicerad:

"Skogsbruket på väg att bli särintresse"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
contorta
Foto: Bo Göran Backström, SKOGENbild,
DEBATT. Det blir de större städernas elit som kommer att styra synen på skogsbrukets utveckling och politik. Men vad har Stureplansglidare och dylikt folk för intresse i att engagera sig i skogsnäringens utveckling? Näringen måste visa vad man kan bidra med, menar professor Sten B. Nilsson.
Publicerad:

”Fel fokus för flora- och faunafolket”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Biologisk mångfald ställs mot klimathänsyn. Men det förstnämnda är helt beroende av det sistnämnda, skriver debattören. På bilden en av de 300 blomflugsarter som finns i Sverige.
DEBATT. Den biologiska mångfaldens betydelse för ett hållbart samhälle nämns ständigt när vi pratar klimathänsyn. Naturligtvis ska vi vara rädda om våra arter, men hur långt ska vi gå? Det undrar Lars Christersson, professor och "produktionsnisse".
Publicerad:

Sidor