betesskador

Vargstammen växer men det gör inte att varesig älgarna eller betesskadorna blir färre.

I det område som brann i Västmanland 2014 finns det fyra gånger fler älgar än i ett genomsnittligt, vanligt älgförvaltningsområde.

VERKTYG. Med den nya appen Kronhjortsskador kan man beräkna kostnaden för dessa djurs barkgnag på granskog. 

Sjutton forskningsprojekt beviljas medel från Skogssällskapet. Skogsbilvägars betydelse och betesmönster hos klövdjur är några av de ämnen som ska undersökas.

"Är ökad avskjutning enda sättet att minska betesskador" undrade vi i förra Månadens fråga. Av de 265 personer som svarade var något fler för ökad avskjutning (55 procent) än emot. Älgen fick finna sig i att kallas både skadedjur och skogens konung. 

Hur ska vi komma tillrätta med betesskadorna på framför allt tall? Är älgstammen för stor i dag? Räcker det med att skapa mer foder i skogen och sätta mer tall/mindre gran eller behöver vi ändra vårt sätt att sköta skogen? Svara på Månadens fråga!

Älgstammen behöver halveras för att minska betestrycket, skrev Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i sin blogg. Det har fått Jägareförbundet att rasa.

VILTBETE. Efter sex år med den nya älgförvaltningen går ut­vecklingen åt fel håll, anser Södra som har fått nog och ­sätter en tidsgräns. Senast 2021 måste den ha vänt.

På fredag går startskottet för en satsning i Örebro och Sörmland som syftar till att minska skadorna av viltbete i skogen.

I bara ett av 31 inventerade älgförvaltningsområden i Götaland är skadorna efter viltbete på tall på en tolerabel nivå. Det är på tok för omfattande betesskador, anser Skogsstyrelsen.