betesskador

Det är inte bara antalet älgar som avgör betesskadornas omfattning. Mängden tall och andra hjortdjur har stor betydelse, visar ny forskning.

Länsstyrelsen i Västerbotten avslår Sveaskogs ansökan om skyddsavskjutning på älg i Lycksele kommun. ”Vi beklagar deras bristande förståelse för skadesituationen i ungskogen”, kommenterar Sveaskog.

VILTSKADOR. I ett småländsk granbestånd pågår just nu ett experiment. Här gallras bara längs med varannan stickväg för att man ska kunna se om omfattningen av kronhjortens skador påverkas. 

Sveaskog har ansökt om att få använda helikopter vid skyddsjakt på 30 älgar  ”Med rådande älgförvaltning kan vi inte uppfylla skogsvårdslagen eller egna skötselmål i de aktuella områdena”, hävdar bolaget som menar att metoden är skonsammare mot djuren.

Vargstammen växer men det gör inte att varesig älgarna eller betesskadorna blir färre.

I det område som brann i Västmanland 2014 finns det fyra gånger fler älgar än i ett genomsnittligt, vanligt älgförvaltningsområde.

VERKTYG. Med den nya appen Kronhjortsskador kan man beräkna kostnaden för dessa djurs barkgnag på granskog. 

Sjutton forskningsprojekt beviljas medel från Skogssällskapet. Skogsbilvägars betydelse och betesmönster hos klövdjur är några av de ämnen som ska undersökas.

"Är ökad avskjutning enda sättet att minska betesskador" undrade vi i förra Månadens fråga. Av de 265 personer som svarade var något fler för ökad avskjutning (55 procent) än emot. Älgen fick finna sig i att kallas både skadedjur och skogens konung. 

Hur ska vi komma tillrätta med betesskadorna på framför allt tall? Är älgstammen för stor i dag? Räcker det med att skapa mer foder i skogen och sätta mer tall/mindre gran eller behöver vi ändra vårt sätt att sköta skogen? Svara på Månadens fråga!