askskottsjukan

I snart 30 år har askskottsjukan dragit fram som en löpeld över Europas askbestånd. Men vissa individer står emot. Nu har forskare funnit genetiska skillnader mellan motståndskraftiga och känsliga träd.

Om askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd hotas inte bara livets träd. Utan en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor skulle också drabbas hårt. 

”Hjälp oss att rädda den utrotningshotade asken”. Nu ber forskare om allmänhetens hjälp att hitta friska träd som behövs för att få fram en ny, frisk askpopulation.

ÄDELLÖV. Det skulle ge forskarna möjlighet att följa en löväng som växer igen. Hundra år senare är reservatet i stället hög­intressant för studier av de två värsta skadegörarna på lövträd.

Spara asken, även om den har drabbats av askskottsjukan. Det uppmanar Vikki Bengtsson som deltagit i en undersökning av sjukans effekter.

Om det finns träd som är friskare än andra kan man överväga att låta dem stå kvar och förhoppningsvis sprida en resistentare avkomma. Det skriver André Ahlberg i ett examensarbete vid SLU.

Ta inte ner askar som håller på att dö av askskottsjuka. Det skriver Skogsstyrelsen i sin nya rekommendation för hur svampsjukdomen ska mötas.