ett sulfidmineral (ZnS) med en karakteristisk hartsliknande glans. Rent zinkblände kan vara gult eller färgat brun av järn [(Zn,Fe)S] – ju mer järn desto mörkare färg. Det finpulvriserade mineralet är tydligt brunt och att bestämma streckfärgen är en karakteristisk och enkel test. Zinkblände uppträder ofta tillsammans med andra sulfidmineral och en särskilt viktig följeslagare är blyglans. Övriga zinkmineral anses ha bildats genom oxidation av primärt zinkblände. Av dessa må nämnas zinkit (ZnO), franklinit (Zn(FeO2)2), zinkspat (ädelgalmeja eller smithsonit) (ZnCO3) och hemimorfit (kiselgalmeja) (Zn4(OH)2Si2O7·H2O). Bortsett från zinkblände, som kan uppträda under reducerande förhållanden är de flesta av de övriga mineralen alldeles för lättlösliga för att bevaras i marken under längre tider. Zinkblände är det viktigaste zinkmineralet.
Skogsencyklopedin