metod att foga samman en växtdel (ymp) med en grundstam av samma eller närbesläktad art. Ympning används mestadels på fruktträd men är också regel i fröplantager. Ympning tillgår så att ymparna skärs till med sneda snittytor, ympsnitt, av storlek och form som kan inpassas med motsvarande snitt i kambiet på grundstammen. De omlindas med bast och bestryks med ympvax för att förhindra avdunstning från sårytorna och för att skydda mot infektion. Efter ympning kapas ympkvisten så att den får tre knoppar kvar. Vid skarvympning eller läggympning skärs ympkvisten av med ett 3–4 cm långt snitt och passas in i snittytan på grundstammen så att kambielagren får kontakt i snittens hela periferi. Sådan ympning bör göras på våren innan träden börjat växa. Vid barkympning kilas ympkvisten in under barken. Detta sker på våren då barken börjat sava. Okulering är en form av ympning. Jfr ortet, ramet.
Skogsencyklopedin