förökning på könlös väg, dvs. utan sammansmältning av könsceller som vid könlig befruktning. Könlös fortplantning sker genom att någon del av moderindividen avskiljs för att bilda en ny individ vilken normalt får samma genuppsättning som moderindividen. Många organismer utvecklar särskilda förökningskroppar (t.ex. sporer, groddknoppar, isidier) som lösgörs från moderindividen och växer ut till nya individer, ofta efter ett vilostadium. Andra förökar sig genom fragmentering (t.ex. mossor och lavar) där delar av organismen faller av och etablerar en ny individ. Hos många alger bildas vegetativa sporer i stor mängd inuti celler (sporangier) eller utvändigt. Hos svampar bildas asexuella sporer på flera olika vis direkt på mycelet. Asexuella fruktkroppar hos sporsäcksvampar, Deuteromyceter och basidiomyceter, kallas de konidiesporereller konidier. Hos Zygomyceter och Oomyceter bildas de i sporangier och kallas sporangiesporer. Hos många högre växter sker vegetativ förökning med hjälp av utlöpare vilka kan vara ovanjordiska (stolon, reva) som hos jordgubbe och revsmörblomma, eller underjordiska (rhizom, jordstam) som hos vitsippa och blåbär. Från utlöparna kan dotterplantor växa upp. Hos vissa gräs och örter bildas groddknoppar i blomställningen, dessa kan gro och bilda rötter och blad innan de faller av och etablerar sig som en ny planta. Fenomenet kallas vivipari och förekommer hos t.ex. fjällgröe och groddbräcka. Bildandet av fult grobara frön utan föregående befruktning (agamospermi) där fröet har samma genuppsättning som moderindividen förekommer hos tex maskrosor, björnbär och majsmörblomma. För trädens del innebär asexuell förökning spridning genom rotskott, som hos asp, samt i plantskola och energiskogsodling även genom stickling och kloning. Jfr klon, sexuell förökning, avläggare.
Skogsencyklopedin