värmande inverkan på jordytan beroende på atmosfärens förmåga att släppa igenom, absorbera eller reflektera strålning av olika våglängder. Denna förmåga beror på gassammansättningen. Atmosfären och dess växthusgaser släpper igenom huvuddelen av den kortvågiga solstrålningen, men absorberar stora delar den långvågiga infraröda strålning från jordytan. Detta gör att jordytan inte kyls av lika mycket som den skulle göra utan växthuseffekt. Utan atmosfär skulle jordens medeltemperatur vara -18 °C mot +15 °C för närvarande. Det gör också att medeltemperaturen på jorden kan öka om mängden växthusgaser ökar under förutsättning att andra påverkande faktorer är konstanta.
Genom människans aktiviteter på Jorden ökar mängden av de gaser som bidrar till växthuseffekten, vilket leder till ett varmare klimat. Beräkningsmodeller antyder att en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt skulle leda till en intensifierad växthuseffekt som resulterar i att den globala medeltemperaturen skulle öka flera grader, vilket skulle kunna ge en ökad avsmältning av glaciärer och landisar med påföljande nivåhöjningar av världshaven och förändringar av de stora vädersystemen. För Sveriges del pekar undersökningar mot en höjning på fyra grader. För skogens del kan detta få långtgående konsekvenser. En effekt är ökad tillväxt, men de provenienser som planteras i dag är inte anpassade till en sådan klimatförändring. Risken för snö-, frost- och klimatskador kan öka. Klimatförändringarna kan också få stora konsekvenser för hotade arter som inte klarar av omställningen.
Växande skog bidrar till en minskning av halten koldioxid (den näst mest förekommande växthusgasen efter vattenånga) genom att ta upp mera koldioxid via fotosyntesen än som avges via respirationen. Avskogningen i världen har på motsvarande sätt den omvända effekten. Se även markförsurning, nedfall, stratosfär.
Skogsencyklopedin