Skogsencyklopedin

vattnets kretslopp, hydrologisk cykel

vattnets cirkulation i organismer, i ekosystem, mellan olika sådana och dess cirkulation mellan hydrosfär, biosfär och atmosfär. Den storskaliga cirkulationen består i princip av evaporation och transpiration från vattenytor, landisar och glaciärer, mark och vegetation, kondensation i högre luftlager, nederbörd i form av regn, snö, hagel eller dimma (till 90 % över hav och sjöar), interception av det som faller över land, dvs. upptagning i växttäcket, marken eller direkt i vatten eller som inlagring av snö i landisar och glaciärer, ytavrinning direkt till vattendrag, sjöar och hav, eller infiltration i marken och avrinning i form av rörligt markvatten eller vidare perkolation ner till grundvattnet som rinner upp i sjöar eller hav. Detta kretslopp drivs av solenergi och Jordens gravitationskraft. Vattnet uppehåller sig olika länge i olika delar av kretsloppet, dvs. det omsätts med olika hastighet. I atmosfären omsätts det vart 10:e dygn, i aktiva grundvattenförråd vart 330:e år och i polarområdenas landisar vart 8 000:e år. I ett mindre kretslopp tar växterna upp vatten för sin ämnesomsättning ur mark och omgivande luft. Vattnet omsätts i fotosyntes och andning samt avlägsnas som transpiration via klyvöppningar varigenom det mesta återförs till atmosfären.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb