(SFS 1983:291) säger att ”vatten skall skyddas och vårdas som en gemensam naturtillgång”. Sedan den 1 januari 1999 ingår bestämmelserna i miljöbalken. För att utföra vattenföretag skall företagaren ha rådighet över vatten inom det område företaget skall utföras. Var och en råder över det vatten som finns inom hans fastighet. I rinnande vatten råder vardera sidas ägare över en lika stor andel i vattnet, även om en större del av vattnet rinner fram på den enes fastighet än på den andres. Ett vattenföretag får inte komma till stånd om det med hänsyn till val av plats eller på annat sätt möter hinder från allmän planeringssynpunkt. Byggnads- och andra anläggningsarbeten som utgör vattenföretag eller utförs för ett vattenföretag får inte strida mot fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan. För vattenföretag krävs tillstånd såvida det inte endast är fråga om vattentäkt för husbehov.
Ett särskilt kapitel (5) innehåller bestämmelser om markavvattning (dikning). Om flera söker tillstånd till vattentäkt för bevattning från samma vattentillgång och vattnet behöver fördelas mellan dem, skall de utgöra en samfällighet. Samfälligheter krävs vid vattenreglering för kraftändamål, bevattning m.m. Den som utför vattenföretag kan ges rätt att utföra anläggningar på fastighet som tillhör någon annan. Den som fått tillstånd till inlösen, tar annans mark i anspråk eller vidtar en åtgärd som skadar annans egendom, skall utge ersättning. Första domstol i vattenmål kallas vattendomstol. De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara vattendomstolar. Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den. Tillsyn över vattenföretag och vattenanläggningar utövas av länsstyrelsen.
Skogsencyklopedin