fuktigt eller blött område inom skog, på äng, hed, myr eller fjäll. I Ramsarkonventionen räknas följande områden som våtmarker: sumpmarker, kärr, torvmossar samt vattenområden, vare sig de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga, eller har ett vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt. I detta innefattas sådana havsområden vilkas djup vid lågvatten icke överstiger sex meter. Våtmark är en sammanfattande benämning på torvmark och våt fastmark. Två tredjedelar av våtmarksarealen finns i Norrland. Se även biotopskyddsområde. Våtmark i jordbruksmark är område av högst 1 ha i jordbruksmark som ständigt håller en fuktig markyta. Hit räknas kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken och dammar och högst 2 m breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop. Biotopen är generellt skyddad enligt § 5 förordningen (1998:1252) om områdesskydd i miljöbalken.
Skogsencyklopedin